Då du är borta så pass många timmar om dagen ska du enligt lag ha två halsbandsparakiter, inte en. :) ..Vilket jag tycker är superbra, då dom har det mycket bättre om dom har en jämlik kompis att hitta på hyss med! Halsbandsparakiter funkar verkligen allra bäst i par eller grupper. Iofs är det supernyttigt för alla papegojarter (som ju är flock/parlevande) att ha en fågelkompis, gärna av samma art. :) 

Det är asbra att du nämner många leksaker och andra sätt att aktivera fåglarna dock! Halsbandsparakiter är väldigt aktiva både fysiskt och psykiskt och blir uttråkade väldigt lätt. Jag har lärt mig att alltid ha saker att gnaga på och plats att flyga, för när min hane har tråkigt blir han ARG. Haha. Plats att flyga även under dagen verkar vara bland det viktigaste för att hålla igång mina halsbandare!

Men om man har två är det väll svårare att få de tama? och så blir de väll inte lika tama?

Tja, det är en vanlig missuppfattning men ja, nej, det stämmer inte riktigt nä, haha. 

Jag har fyra fåglar, två halsbandsparakiter och två morhuvade papegojor. Dom bor ihop artvis, och alla är lika tama som innan dom fick fågelkompisar.

Det är snarare så att otama fåglar ofta peppar varandra lite mer att våga fram till människan, ta för sig lite osv. Det måste ju vara superläskigt att vara en ensam fågel utan erfarenhet att bli hanterad av människor som helt själv måste gå igenom tämjings/träningsprocessen med sin nya ägare. Är man däremot två har man ofta lite bättre självförtroende, vågar den ena så vågar den andra ännu mer, osv. 
Nu var Nicko (halsbandshane) visserligen redan tam när jag adopterade honom tillsammans med föräldramatade, voljäruppfödda, otama Meg (halsbandshona), så han kunde liksom lätt visa henne att "ey, titta, det här är en KOMPIS, inte en läskig gigantisk mördare!", och hon blev då tam väldigt snabbt, utan att jag behövde göra något särskilt faktiskt.  Hade Meg vart ensam hade det inte alls gått så smidigt. 

Halsbandsparakiter, precis som en hel del andra arter, lever naturligt i väldigt stora flockar, och det är alltså viktigt för dom att kunna umgås och samsas med många fler individer än sin "partner" (för övrigt är halsbandsparakiten en av dom enda papegojarterna som inte är monogama - dvs, dom bildar inte livslånga par utan byts av lite då och då), så du behöver inte oroa dig för att dom ska "välja varandra" och skita i dig eller whatnot. Umgås du med dom dagligen, låter dom komma underfund med att dom kan lita på dig, tamtränar lite, mutar med favoritmaten, äter tillsammans med dom osv, så ska du se att det går asbra. 

Det är som sagt jättenyttigt rent psykiskt för dom att ha tillgång till en artfrände och det finns en anledning till att lagen säger att dom ska ha det. 
Även om det vore så att dom inte blev tama om man hade fler än en - hellre två glada, friska fåglar än en tam!

Hej, Jag har en fråga jag har köpt en halsbandparakit nyligen. Och är jätte intresserad av att köpa en till min fåg är haltande den kommer upp på handen och äter från handen och är jätte intresserad av att köpa en till för att gå min fågel en kompis eller en partner och undrar om nån vill sälja en till oss.🦜❤️