Allt handlar om att ta det lugnt och försiktigt när du förflyttar, låt det få ta tid och mitt tips är att du gör trippen till mamma några gånger så dom kan lära känna varndra också, som sagt allt lugnt och försiktigt. Även lugnt när han är på plats, ställ på en plats där han kan vara med men ändå känner ett lugn och sätt allt på samma sätt som han haft i buren innan han flyttar för att få det inte för förändrat.
Lägg något uppepå buren, handduk eller liknande för trygghet men så han ändå ser ut. Ge en extra dos multi B-vitaminer då stress urlakar dessa väldigt fort ur kroppen :)

Lite tips jag kan komma med just nu, ska fundera lite mer på det hela.

#1 Tack för tips😊

Mamma är villig att hjälpa till och låta de bo hos henne de dagar som krävs…men det blir nog tyvärr svårt att få till besök innan det blir dags. Det är inte fågelsäkert hos henne normalt sätt, utan det är någonting som jag kommer få "tvinga henne till" under tiden de är där. Det måste plockas undan diverse saker (teflon bland annat) innan det är säkert för "pojkarna" att följa med dit. Önskar att det var lika enkelt att ta med gojorna som det är med hundarna, men tyvärr är det inte så (hoppas hon ska ändra sig och vilja se till att de alltid kan vara där…men det är nog inte så troligt tyvärr).

Angående att ha det lika i buren…även det blir svårt dessvärre. Jag har inte körkort och har därför fått skaffa en betydligt mindre bur som de kan bo i under tiden de är hos mamma (att kunna få med mig deras vanliga är inte ens att tänka på). Att inreda med samma saker blir därför väldigt svårt. Jag kommer dock i möjligaste mån försöka inreda på ett bekant sätt med en del favoritleksaker och försöka ge de så mycket födosöksleksaker som möjligt osv. Buren de kommer få bo i hos mamma är redan på plats (eller nästan, den är i mammas förråd i nuläget).

Buren är tänkt att placeras i ett extra sovrum som mamma har (där jag även kommer sova under tiden de är där). Lägenheten är inte så stor så det blir ändå ganska "mitt i" med fördelen att dörren kan stängas (och inte hela lägenheten måste säkras helt, för både gojornas skull och mammas grejers skull, haha). Buren har även hjul på (och är som sagt liten = går igenom en dörr, haha) så kommer kunna rullas ut om man skulle känna att det blir bättre eller så.

Angående att täcka över buren så har jag ibland gjort det tidigare (då de skulle sova) men sedan började de (vet ej vem eller om båda fick fnatt?) tugga sönder fleecefilten jag hade över (stora hål)…vilket kändes sådär säkert. Rädd att de skulle göra så igen, känns inte så bra om de får i sig tyg. Men ska absolut försöka göra det lugnt och tryggt för de små liven.

Munin (som plockar sig) är normalt en ganska orädd och nyfiken goja (han är alltid först ur buren, först på nya leksaker osv.) medan Hugin tar det lite försiktigare i början (men också är den som brukar bitas hårt så in i när han inte är nöjd med situationen så…ja…det kan bli kul, haha). Hoppas det är en fördel i det hela och att Munin (och Hugin också såklart) tar det hela med ro och bara ser det som extra stimulans/berikning…men oron finns ju där (och bilden av den nakna lilla kycklingen…som han liknade förut).

De gillar att sitta ute och vissla i solen…så det kanske kan vara en del i det hela? Att de får sitta i mammas uterum/på hennes uteplats och mysa ibland alltså. Eller är det en dum idé (hon bor lite mer centralt än mig…men i ett litet samhälle då…så inte mitt i stan eller nåt)?

Tack som alltid för tips och tankar🤗

#2: Tack, är glad att du känner att du får tips och tankar av mina svar <3 Vet du varför han plockat sig? Har det haft med kosten att göra?

#3 Då han (Munin) började plocka sig så hade jag inte lika mycket tid för honom (han var själv då, hade inte hittat en kompis ännu) som jag haft innan. Det var en period då min ena hund var extremt nära att dö (var inlagd på intensiven osv.) och när hon fick komma hem så behövde hon hjälp 24/7 en tid efteråt.

Detta gjorde att jag spenderade mycket tid hos mina föräldrar (för att kunna få hjälp med hunden, kunna laga mat/gå på toa osv. utan att vara rädd att hon skulle skada sig, hon kunde inte gå i början). Hon visste inte hur dålig hon var och försökte göra saker som hon inte klarade av (typ. hoppa upp i soffan osv.). Sen hade han innan han kom till mig bytt hem ett antal gånger (några inom en månads tid), fick hem honom några månader innan det med hunden hände. Dessutom mådde jag själv dåligt och hade mindre ork osv. under den perioden.

Skulle säga att han var deprimerad och kände sig övergiven 💔snarare än att det hade med maten att göra. Han blev nära på omedelbart bättre när han fick mer uppmärksamhet och framförallt blev han mycket bättre då Hugin kom hem.

Här finns mer info kring det: https://burfaglar.ifokus.se/discussion/1481856/min-alskling-plockar-sig-till-min-stora-sorg… (han ser betydligt bättre ut nu, dock inte "normal" befjädrad).

Denna vecka var det sagt att de skulle komma och byta fönster/dörr, men vi får se när det blir för det verkar ha blivit lite försenat. Dock eftersom jag såklart gick efter det som var sagt (och som jag även har svart på vitt) så flyttade kaninerna hem till mamma för några dagar sedan och sent igår kväll (eller tekniskt sett i natt) så flyttade även hundarna och gojorna in hos mamma.

Första mötet mellan mamma och gojorna gick över förväntan bra. Hon har inte varit hem till mig sedan innan jag skaffade gojorna (p.g.a. att hon haft hand om min sjuka pappa som dock flyttat till boende sedan en tid tillbaka), jag är ofta hos henne dock, men då utan gojorna eftersom det normalt inte är säkert för de där.

Munin flög direkt till henne och satt sig på hennes axel och visslade och pillade i håret och Hugin höll sig till mig (han är ju mer osäker inför nya saker). Ingen bet henne så det är ju ett plus…men å andra sidan var det efter deras "läggdags" och de var trötta så det kanske kommer senare, haha.

Just nu är jag hemma i min lägenhet och mamma är själv med delar av mitt "zoo". Enligt vad jag fått höra sedan jag gick från henne i morse, så visslar/tjuter gojorna hela tiden. Hoppas det är en tillfällighet för att allt är nytt (och att inte detta leder Munin till att börja plocka sig igen).

Det kändes som de (speciellt Munin) tog det hela med ro när de fick komma till en ny bur, nytt hem och få träffa en ny person så hoppas det positiva håller i sig (och tjutandet minskar). Eftersom det verkar ha uppstått förseningar i fönster-/dörrbytet så kommer ju gojorna (och de andra) få bo hos mamma längre än vad som var tänkt från början så hoppas det går bra och att Mamma står ut, haha.

Min lägenhet känns otroligt konstig…märkligt tyst liksom, haha. Det är inte två som tjattrar och visslar, två långöron som hoppar runt och inga busande tokar som skäller…skum känsla. I don't like it, alldeles för tyst och "dött" här hemma nu. Mina akvarie-/terrariedjur gör ju inte så mycket väsen av sig.

Sedan jag skrev sist har det gått bra mellan gojorna och mamma. De har inte bitit henne eller så utan småpratar och drar henne i håret (Munin älskar att pilla hår). De skriker inte heller på samma nivå som första dagen. Jag var borta många timmar då (den 16:e) eftersom jag hade en del jag var tvungen att göra innan de kan byta fönster/dörr och inte visste vilken tid/dag de skulle komma (de kunde därmed så vitt jag visste knacka på när som helst)…det var innan jag fick veta att det blivit försenat.

Sedan kom jag hem till mamma och skulle släppa ut mina raringar. Munin som normalt sätt är en gullunge kom snabbt mot burdörren och jag tänkte bara att han var ivrig att komma ut (trodde han som alltid skulle hoppa upp på min hand och kanske sitta och pilla mig i håret sen)…men icke.

Denna gång hög han tag ordentligt i mitt finger och vägrade släppa, han bara bet hårdare och hårdare. Jag skrek typ. aj, aj, aj…och flyttade oss till sängen där han satt vad som kändes som en evighet med mitt finger i näbben. Det var som ett skruvstäd men med vassa spetsar som borrade sig in i fingret…inte skönt alls. Han släppte tack och lov tillslut och jag tog mig chockad ut ur rummet en stund.

Tvättade av fingret, plåstrade om det och försökte få chocken att lägga sig. Detta var det värsta bett jag fått någonsin av mina gojor och det var av den jag i princip aldrig blir biten av (mer än små "säg inte åt mig att inte bita sönder detta osv." nafsande markeringar). Hugin är den jag fått mer rejäla nyp av innan…men inte ens han kommer i närheten av det som min rara lilla Munin åstadkom häromdagen. Mitt finger är fortfarande ömt.

Jag gissar att han dels kände sig övergiven eftersom jag som sagt var borta länge under dagen (och mamma var där och pratade med de osv.) och dels att det berodde på att han var övertrött. Vi kom som sagt till mamma sent på kvällen/natten och sedan gick jag hem tidigt på morgonen dagen efter (hantverkare kan ju komma tidigt). Gav de sin frukost och gick sedan. De vaknade av att jag gjorde mig i ordning och skulle gå, så de fick inte alls så mycket ostörd sömn som de borde ha fått.

Dagen efter (igår alltså) så var jag i princip hemma hos mamma hela dagen och hade de ute tillsammans med mamma och vi bara umgicks. Det gick bra (men fick mig ett ganska hårt nyp av Munin även då, dock inte på långa vägar så allvarligt som dagen innan). Jag var hem en kort stund på eftermiddagen/kvällen för att kolla till mina andra djur och hämta lite saker till de djur som i nuläget bor hos mamma.

Idag har jag återigen varit hemma hos mamma större delen av dagen (just nu är jag dock hemma i min lägenhet och har matat djuren osv.) men ska snart ta mig tillbaka till mamma och mina gojor igen. Det känns som de är mer harmoniska nu efter att ha "bott in sig ett tag" och jag hoppas att de inte ska känna sig övergivna den dag/dagar som det tillslut blir dags för fönsterbyte/dörrbyte (och jag kommer vara borta över dagen igen). Har inte hört någonting ifrån företaget ännu så har ingen aning om när det blir av och exakt hur försenat det hela blivit.

Oavsett att Munin slaktade mitt finger så är jag lättad över hur bra det gått. Jag var övertygad om att mamma skulle bli attackerad "till höger och vänster" (eftersom det var lite så det var när mina grabbar först flyttade hem till mig, fick mig en hel del nyp i början kan jag säga). Jag är ju trots allt ändå (även om jag såklart skulle föredra att slippa…för satan vad ont det gjorde) van vid att bli biten av diverse djur, haha😁 så föredrar ju att det är jag som blir utsatt över mamma.

Gojorna har varit gulliga och snälla (för det mesta😉) de senaste dagarna men… idag blev det äntligen av med fönster-/dörrbytet (de jobbar för fullt).

Jag gav gojorna sin frukost tidigt och kommer nog vara på plats i min lägenhet till i kväll…så får se om någon av de små protesterar genom att huggas senare eller om de vant sig tillräckligt med mamma nu, så de förlåter mig, haha.

Kan vara så att det behövs en dag till för att de ska bli klara, men nu har de i alla fall kommit igång och det ser ut att bli toppenbra. So far so good 😁

Nu är de klara för idag…men tydligen ska det beställas några special- lister till badrummet och en del saker ska ordnas med på utsidan då det kommit plåtar och vad det var.

Jag trodde att det var 1-2 dagar och sedan skulle det vara helt klart, men det verkar inte bättre än att de kommer behöva fixa i badrummet vid ett senare tillfälle.

Listerna kunde komma om allt från 1-5 veckor fick jag veta…alltså de visste inte ens själva…kul…

Nu vet jag inte hur jag ska göra med alla djuren och speciellt då naturligtvis mina gojor. Mamma är inte sådär jätte tänd på att behöva ha kaniner, hundar och gojor hos sig helahalva sommaren…

Antagligen kommer jag flytta hem i alla fall kaninerna om ett par dagar eller så, när allt fixats iordning för de igen (och tillfälligt flytta tillbaka de till mamma, inför bullrandet som lär bli sen) men att gojorna får stanna hos mamma. Hundarna spelar ju mindre roll var de är, de är ju ganska enkla att flytta på, haha.

Att flytta gojorna fram och tillbaka känns däremot sådär…men samtidigt känns det ju inte superbra att de ska bo i en liten bur under längre tid heller. Dock är jag orolig att det ska trigga plockande att "hatta fram och tillbaka" eller att det ska trigga mer aggressivt beteende (vilket de har tillräckligt av ändå…det är ju vitbukar, haha).

Någon som har någon aning om vilket alternativ som skulle vara minst kasst? 1) Ha de kvar hos mamma, men då i en betydligt mindre bur än de har hemma (självklart får de vara utanför den också) eller 2) ta hem det när lukten lagt sig och det är säkert här hemma; och sedan flytta tillbaka de till mamma igen då badrummet ska ordnas till osv.?

Bestämde mig för att de fick stanna hos mamma tills det hela är klart. Då är alla djur på samma plats (av de som behöver mycket uppmärksamhet osv. alltså) och tänkte att jag skulle slippa "hatta fram och tillbaka".

Tiden har gått…men snart kommer de äntligen kunna få komma hem till den vanliga större buren och min lägenhet.

Smekmånaden är lite över för mamma nu…så hon får sig en del tjuvnyp ibland men annars har det gått bra för de att bo hos mamma (jag är såklart också där för det mesta). Trodde inte i min vildaste fantasi att de (och jag) fortfarande skulle vara kvar hos mamma på Munins födelsedag (som var igår), men så blev det.

För ungefär en vecka sedan märkte jag att de varit någon hemma hos mig (och fixat handtag och lås på min altandörr som jag väntat en evighet på) alltså utan att jag var hemma eller givit tillåtelse för de att gå in! Glad för handtagen…men inte med det olagliga intrånget i min lägenhet! Tur i oturen att många djur fortfarande är hos mamma, annars hade det kunnat sluta med katastrof (djur på rymmen och en traumatiserad hund osv.)…förutom de minst sagt obehagliga i att någon gått in (trots att jag vid flertal tillfällen sagt att de inte får det…dessa hantverkare alltså).

De bytte det mesta i slutet av maj…men sen har det strulat och strulat lite till (precis allt har blivit försenat m.m.). Igår blev äntligen det sista klart (mitt badrumsfönster och plåtar runt fönstren på utsidan) och nu är det x-antal dagars väntan innan lukten försvinner hemma…sen så…

Kaninerna har förövrigt också blivit kvar hos mamma…det blev enklast så i och med att de (hantverkarna) skulle tillbaka in igen, värmeböljor m.m. De ska dock flytta hem igen denna vecka är det tänkt.

Bilder på mina små grabbar från gårdagens firande av Munins "kläckelsedag" (14 år!), fortfarande hemma hos mamma.

Efter att jag skrev senast så hände diverse saker som gjorde att gojorna tvingades stanna längre hos mamma… sjuka djur (först ena kaninen som då inte kunde flytta hem just då och sen ena hunden vilket gjorde att jag behövde hjälp med hunden osv.) och sen en period när jag befarade att jag fått in ringorm på kaninerna (som var hemma) gjorde att de inte kunde flytta hem (ville inte behöva sanera ännu mer än nödvändigt osv.). När jag äntligen fick besked om att det inte var ringorm, så vågade jag sedan även ta hem hundarna och gojorna. Jag, hundarna och gojorna blev kvar hos mamma galet mycket längre än jag kunde trott i min vildaste fantasi…tack och lov fungerade det ganska bra. Det var dock väldigt skönt när de (och jag) äntligen kunde flytta hem igen.

Jag kan knappt tro att det är sant, men vet ni vad…de måste in igen nu snart och åtgärda saker som tydligen inte blev klart vid besiktningen (vilket jag trodde var sista turen med dessa förbannade fönster). De ska alltså in och foga (bland annat) igen…så snart ska mina gojor återigen flytta in hos mamma (får hoppas att det bara blir en kort period denna gång).

Munin har de gånger han blivit flyttad (till mamma och sen tillbaka hem) tagit ut det hela ganska rejält på mig (aj så in i h…vete kan jag säga), men hoppas på att slippa bli attackerad denna gång.