För mig har det fungerat bäst med skrattduvor och morhuvade med katterna. De är tydligen tillräckligt stora för att inte vara alldeles för intressanta. Givetvis skulle jag inte lämna dem ensamma tillsammans men duvorna jag hade var så lugna och trygga med allt så katternas jaktinstinkt väcktes inte direkt. Inte ens i närheten av fladdrande små finkar eller undulater.
Duvorna var jag dessvärre tvungen att omplacera eftersom mina andra fåglar började plocka dem på fjädrar. Annars är ju skrattduvor helt fantastiska, sociala fåglar som är otroligt snälla, blir väldigt tama och har behaglig ljudnivå. De jag hade bor hos Emma-- här på forumet och vad jag förstår fungerar de utmärkt med hennes rexkatter. :)

Jag har tre katter och en Morhuvad papegoja. Men jag bor hemma fortfarande så alla behöver inte vistas i samma rum. Två av katterna skulle jag nog inte lita på ihop med fågeln på grund av deras jaktinstinkter. Min egen katt däremot fungerar hur bra som helst ihop med gojan. 

Vet inte hur vanligt det är att de funkar ihop, för just min katt är den allra snällaste jag någonsin stött på. Jaktinstinkten verkar vara nästan obefintlig. Fågeln morrar och försöker nypa kissen men han tittar bara på honom och struntar sedan i det. Inte alls intresserad med andra ord.

Att dina katter gärna hänger så mycket vid buren låter kanske inte så bra om det gäller små undulater. Men jag kan tänka mig att det säkert skulle göra en ganska stor skillnad med en större fågel som inte känns så mycket som en leksak eller byte för dem.

Ja mina katter iallafall den yngre har klart jacktinsktinkt iomed att hon älskar att jaga leksaker och aporterar. Så de bör ju vara en typ meyer eller större i så fall. När jag skaffade den läse mycket om olika fåglar och vad som verkade passa best. Vet att hon kändes lagom i storlek, men självklart kan jag gå lite större eller mindre. Kollade även på svarthuvade, halsbandsparakit och annat.

Mina fyra är huskatter, en av dem har varit utekatt och jagat allt möjligt, hos tidigare ägare. Alla går i rastgård nu och tar möss och småfågel där om de kan, vilket händer då och då. Kommer någon av mina finkar eller undulater lösa ligger de nog ganska risigt till men så länge de är i sina voljärer i fågelrummet bryr sig katterna inte nämnvärt. Tror de är tillräckligt smarta för att fatta att de ändå inte får tag i dem. 

Jag tror definitivt på en lugnare fågelart med lite kroppsmassa. :) Jag vill själv inte ha någon större goja, så för mig har det, som sagt, fungerat bäst med duvor och morhuvade… och så kycklingar som bott inne tills de varit fullfjädrade. ;)

Har ju som redan nämnt i tråden skrattduvor och med mina två äldsta katter fungerar det hur bra som helst. Jag lämnar ju dock inte fåglarna utan uppsikt. Dock yngsta katten fungerar det inte med än, men hon leker med allt och är lite för på så vi får se hur det fungerar i framtiden. 🙂