Shilajit även kallad moutin blood är ett naturligt ämne som återfinns i Himalaya och är ett kosttillskott som är säkert att ge till våra burfåglar och som ger en mineralboost och en hjälpande hand för fågelägaren för att hålla sina burfåglar friska och starka. Här tas upp mer om det hela…

Shilajit är ett naturligt ämne som främst finns i Himalaya och som har bildats i århundraden genom den gradvisa nedbrytningen av vissa växter genom mikroorganismer. Shilajit återställer energibalansen och är en bra hjälp för att förebygga flera sjukdomar hos våra burfåglar, öka prestationen hos människor men också hos fåglar vid häckning, för duvor i flyg och tävlingskondition men också sjuka fåglar och kan läggas i vattnet.

Shilajit består mest av humusämnen (ett kolrikt material även kallat mull) Humusämnen gör det som färgar jord och mull mörk nästan svart. Mer shilajit innehåller fulvinsyra (som bildas av nedbrutna organiska material som humus och torv), hippursyror (en karboxylsyra vilket är organiska syror som finns i urin av hästar och andra växtätare).

Vad innehåller Shilajit?
Shilajit innehåller mer än 85 olika mineraler.
Shilajit innehåller dessa mineraler: Silver, järn, kisel, krom, strontium, natrium, zink, magnesium, molybden, nickel, koppar, kalium, kalciumkobolt, gallium, guld, mangan och titan.

Shilajit innehåller också: vitaminerna B12, D och E.
Shialajit innehåller dessa aminosyror: Alanin, arginin, asparaginsyra, cystein, glutaminsyra, glycin, histidin, leucin, metionin, lysin, prolin, serin, treonin, tyrosin och valin.

Vad är Shilajit bra för?
Renar och avgiftar kroppen, får igång och förbättrar immunförsvaret, Stödjer njurarna och urin-vägarna, stödjer blodsockret, hjälper till med den reproduktiv delen, Stärker skelettet, energi, vitalitet och uthållighet, bidrar till hälsa, livslängd och en ungdomlig lyster, förbättrar matsmält-ningen, minskar återhämtningsperioden för skadade muskler, ben och nervsystem, hjälper kroppen med både fysisk och mental stress, blodrenande, förbättra blodcirkulationen, hjälper hjärtat, har smärtstillande och antiinflammatoriska effekter, så som artrit, artros och gikt, bra hjälp mot aptitlöshet, förstoppning, diarré, illamående, kräkningar, stimulerar bukspottkörteln, sårskyddande, minska tumörtillväxten, god hjälp vid allergiska tillstånd, hjälp vid parasitangrepp invärtes, mot kronisk feber, gulsot och fetma, sköldkörtelsjukdomar, hjälper till med ämnesomsättningen och också mot Alzheimer's sjukdom.

Är Shilajit farligt?
Så som jag förstått det är svaret nej utöver för dom arter som har lätt att få järnlagringssjukan. Ordet lagom är det som gäller. Allt är farligt om det intas i för stora mängder och doser.

Viktigt att tänka på!
Shilajit innehåller järn, fåglar som är känsliga för järnöverskott så som nektar och insektsätande burfågel arter som lätt får järnlagringssjukan (iron storage disease) bör inte ges detta tillskott då dom kan bli sjuka och dö om det vill sig illa. Även dom arter som fått hormonchip bör ges en liten mängd då och då men inte alls ofta då det kan slå ut effekten av själva chippet.

Jag läste också på en sida att det är viktigt att välja shilajit från företag som själva testar sin shilajit för äkthet och tungmetaller så det inte blir fel då det kan finnas både bly, kvicksilver och arsenik i dom falska företagens produkter.
Undvik också att ge fåglarna Shiajit ihop med citrusfrukter, köttprodukter, honung och hett vatten, samt rädisor.

Hur man ger fåglarna det:
Det bästa sättet att erbjuda fåglarna detta är att ge det i omgångar. Ge en vecka håll upp tre veckor, ge en vecka, håll upp i tre veckor. Då blir det inte för mycket men fåglarna får i sig dom viktiga egenskaperna från detta fantastiska ämne. Jag brukar dosera ett kryddmått till en halv liter vatten. Men då det är så segt kan man röra om det i mindre mängd en kort liten stund för att sedan ta upp det. Det är i fast form när det utsätts för kallt och flytande när det utsätts för varmt. Det luktar och smakar som tjära och fåglarna tycks inte ha svårt för att dricka det heller.

Infon funnen på dessa sidor:
www.ncbi.nlm.nih.gov
www.halsokosten.se
www.sv.wikipedia.org
www.sv.apexnutrition.nl
www.kemi.ugglansno.se
Hippursyra – Wikipedia
www.draxe.com
www.tusolwellness.com
www.shilajituk.co.uk
www.medicalnewstoday.com
www.sciencedirect.com