Papegojsjuka, även kallad chlamydios,ornithos eller pscittacos är en Papegojsjuka orsakas av en bakterie kallad Chlamydophila pscittaci. Denna sjukdomen kan smitta alla typer av fåglar men även människor (zoonos) och andra djur. Inkubationen är vanligen ca 7-14 dagar. 
Bakterien är lurig eftersom den kan ligga vilande (latent) i kroppen på fågeln i många år och plötsligt bryta ut när man minst anar det. De latenta bärarna kan även utsöndra bakterien periodvis och därmed smittas bur-kompisar och ägare utan att själva vara sjuka. Bakterien kan utsöndras via saliv, nässekret, tårvätska, avföring och damm från fjäderdräkten.

**
Här nedan följer symtom på fåglar och människor och vad man skall hålla koll på:**

** Symptom fåglar **Papegojsjuka kan förlöpa helt symptomfritt men kan även orsaka plötsliga och oväntade dödsfall. Den klassiska yttringen på sjukdomen är annars luftvägssjukdom. Nysningar, snuva, tung andning, rosslig andning, allmän trötthet och försämrad aptit är typiska symptom men avföringen kan hos unga fåglar som har papegojsjuka ha färgen gul till grönaktigt eller gråaktigt vattnig avföring och hos dom äldre kan dom ha grönaktig diarré och höga nivåer av urater/fåglarnas urin. Symptomen kan också vara väldigt generella. I större fågelbesättningar med uppfödning, kan latenta bärare eller ett utbrott förutom ovan nämnda symptom, orsaka dålig fertilitet, nedsatt kläckbarhet på äggen och ökad dödlighet på ungarna. 

** Smittade människor** upplever vanligtvis influensaliknande symptom. Hög feber, muskelsmärta och hosta är typiskt, Torrhosta som kan åtföljas av andningssvårigheter och tryck över bröstet. Svår sjukdom med andningssvikt, trombocytopeni (blodplättar), hepatit, och fosterdöd har rapporterats bland gravida kvinnor. Bakterien kan även orsaka lunginflammation eller artrit (ledinfketion). Har man varit i kontakt med fåglar och fått ovan nämnda symptom som inte ger med sig inom en vecka eller som blir väldigt allvarliga, bör man söka läkarhjälp omgående. 

Det är viktigt att informera läkaren om misstanken om papegojsjuka och att du har fåglar i hemmet eftersom det krävs specifik antibiotikabehandling för att bli av med sjukdomen. Obehandlad papgegoj-sjuka kan bli mycket allvarligt, ge livslånga men eller till och orsaka dödsfall. 
Mycket små barn, äldre människor och immunsvaga individer bör inte inneha eller ha tät kontakt med fåglar på grund av risken för smitta. Men också dom människor med hög stressnivå, undernäring / dåliga kostvanor kan också drabbas hårt av sjukdomen.
Teoretiskt sett skulle sjukdomen kunna smitta mellan människor eller från människa till fågel men hittills finns inga sådana fall rapporterade.

**
Det kan vara svårt att ställa en** helt säker diagnos på papegojsjuka på en levande fågel. Det finns dock många faktorer man beaktar för att ställa en trolig diagons. Förutom symptomen och sjukdomshistorien är en förstorad mjälte på en röntgenundersökning och en kraftig infektionsbild på ett blodprov, indikatorer för papegojsjuka.

I misstänkta fall kan man utöka provtagningen med ett blodprover för att leta efter specifika antikroppar mot bakterien och det går att ta prov från näshåla, ögonslemhinna och/eller kloak för att leta efter bakteriens DNA. Lyckas man dessutom odla fram bakterien, vilket tyvärr kan vara svårt, från ett liknande prov som ovan, har man en säker diagons.

** Viktigt att tänka på** är att om dessa prover är negativa är det inget 100%-igt säkert sätt att friförklara fågeln från papegojsjuka. Om fågeln hunnit avlida är det viktigt att utföra en obduktion både för sin egen skull men även för att utesluta eller bekräfta smittrisk om man har fler fåglar.

**
Symptomfria latenta bärare** av papegojsjuka finns och kan tyvärr vara helt negativa på alla prover under de perioder då de inte utsöndrar bakterien. Det finns därför inget sätt garantera att en fågeln är papegojsjukefri. Papegojsjukan är allmänt förekommande bland vilda fåglar. 
Även andra djur kan smittas. så oron borde ju då vara superstor när vi matar våra vilda fåglar på vintern och håller på med deras matställen. smittämnet är allmänt förekommande bland vilda fåglar, över 100 arter har beskrivits kunna föra smittan vidare och kan ha det latent i sig. Men även husdjur som häst, nötkreatur, får och getter kan insjukna. 
Friska smittbärande fåglar är vanliga, och dessa kan utsöndra smittämnet intermittent under månader. I stressituationer, som exempelvis vid transporter och vid förvaring i trånga burar, kan dessa smittbärare insjukna och då utsöndra stora mängder smitta. alltså kan vi aldrig vara säkra på vart sjukdomen kommer dyka upp härnäst. 

**
Med tanke på hur utbrett smittämnet är** i naturen bör allmänheten upplysas om riskerna vid rengöring av t.ex. fågelbord, fönsterbrädor och takrännor, samt om att vilda fåglar som visar tecken på sjukdom kan sprida ornithos. Inför massiv exposition för fåglar eller fågelträck (avföring) bör individuella skyddsåtgärder vidtas, man bör till exempel undvika att andas in damm och iaktta noggrann handhygien. Skall man rengöra fågelbord eller matplaster för vilda fåglar bör man göra detta på kvällen för att undvika fågeldamm samt att man rengör allting utomhus med grönsåpa och håller noga handhygien samt ser till att inte damm yr upp när man rengör.

Infektionen är i princip omöjlig att utrota eftersom smittan finns hos både vilda och tama fåglar. Det finns idag inga bra testmetoder för att upptäcka smittbärare bland fåglar. Störst chans att finna smitta är vid obduktion.

Man räknar med att 70% av alla sällskapsfåglar kommit i kontakt med smitta på något sätt. De behöver ju inte ha insjuknat för att kunna vara bärare. En smittoöverföringsrisk inkluderar också mun-mot-näbb kontakt, viktigt att känna till. 

**
Diagnostiserad** 
papegojsjuka är anmälningspliktigt och ska anmälas till Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Detta för att kunna ha ordentlig kontroll över smittspridningen och sjukdomsfrekvensen i landet.

Papegojsjuka kräver väldigt specifik och lång behandling. Det krävs en speciell typ av antibiotika för att bli av med infektionen. Det svårt att få tag på mediciner som kan administreras i hemmet men det finns långtidsverkande injektioner som kan ges ungefär en gång i veckan på veterinärklinik. Behandlingen ska ges sju gånger så behandlingstiden blir 45-50 dagar lång. vilket det är värt, så prova det först innan ni avlivar era fåglar.

**
Behandling**Det finns även preparat som kan blandas i dricksvattnet om det handlar om stora besättningar som ska behandlas. Tyvärr blir effekten av denna behandling inte lika effektiv eftersom doseringen kan variera beroende på hur mycket varje fågel dricker av vattnet. Många papegojor kan låta bli att dricka i flera dagar om de tycker vattnet smakar illa.

Om papegojan är väldigt nedsatt vid behandlingens början, måste man dessutom ge understödjande behandling. Vanligtvis handlar det om dropp och sondmatning. Vid allvarliga luftvägsinfektioner kan det behövas syrgastillförsel.

Eftersom fåglar normalt sett har en hög kroppstemperatur, fryser de lätt när de blir sjuka. Det är därför fördelaktigt att låta fågeln vistas i ett uppvärmt utrymme, 25-28 grader brukar vara lagom. 

**
Förebygga** 
Det bästa sättet att förebygga papegojsjuka och andra infektioner, är att sköta sina papegojor så bra som möjligt samt undvika att stressa dem i onödan. Generellt gäller att ju färre fåglar man har och ju mindre kontakt med okända fåglar de har, desto bättre är det. Också viktigt att ta med i beräkningen är att foder är A och O, har man en bra varierad kost med alla komponenter inräknade så är det ett steg till att hjälpa till att förebygga att fåglarna insjuknar brister kan leda till att immunförsvaret sänks och fågeln blir då mer mottaglig för sjukdom.

Det rekommenderas att om man ska köpa en ny papegoja och redan har en eller ett par hemma, bör den nya fågeln sitta i ”karantän” 3-6 månader. Det innebär att den ska sitta i ett eget utrymme och skötas separat under den här perioden. Är det den första papegojan man köper in, ska man vara extra observant på sjukdoms symptom under samma tidsperiod.

Det är också lämpligt att göra en utökad hälsokontroll hos en veterinär där blodprover och röntgen kan utföras, för att fånga upp tecken på sjukdom. Har man flera fåglar är det dessutom viktigt att isolera sjuka individer från resten av gruppen. Man bör ha ett eget rum och en mindre sjukbur till dessa individer. 

Infon funnen här

http://beautyofbirds.com/psittacosis.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Trombocytopeni

http://beautyofbirds.com/psittacosis.html

http://www.budgiehealth.com/avian-chlamydiosis-and-psittacosis.html

http://www.birdchannel.com/bird-diet-and-health/bird-diseases/bird-diseases-psittacosis.aspx

http://sv.wikipedia.org/wiki/Papegojsjuka

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-
sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/papegojsjuka-/

http://www.doktorn.com/artikel/allt-om-papegojsjukan

http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Zoonoser/Psittakos-papegojsjuka-som-zoonos/