Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (5) Senaste inläggen

Allmänt Avel och uppfödning Beteende och lek Bilder och filmer Burar och tillbehör Finkar Hälsa och skötsel Kakaduor Köpes, säljes, omplaceras Foder för alla fågelgrupper Minneslunden OT - Off Topic Om Sajten och iFokus Papegojor Presentationer parakiter Övriga fågelarter Hönsfåglar
Finkar

Kanariefågeln fågelvärldens sångare!

2013-04-27 11:51 #0 av: JohannaN

Kanariefågeln en livlig och prat gald fågel, som behöver precis samma skötsel, foder och annat som andra fågelarter. Här tas upp en hel del fakta om dessa härliga fåglar och alla deras behov........

kanariefågeln denna lilla aktiva, populära, pratglada fink fågel som vi alla känner till heter vid namn i det vilda Kanariesiskan (Serinus canaria) den förekommer i vilt tillstånd på Kanarieöarna, Madrid, Azoerna och Kap Verde-öarna. Den har fått sitt namn för att den främst härstammar från just Kanarieöarna. 
Den vistas i skogsområden med tätt stående träd och i områden med omväxlande småskog och snår, utefter frodiga strandkanter av bäckar och i trädgårdar.
I bergstrakter lever den så högt upp som till 2 000 meter över havet. Fågelns föda utgörs av växtdelar, exempelvis frön, mest känt är kanariefröna, späda grässorter, och saftiga frukter, särskilt fikon samt insekter. Arten är social och lever en stor del av året i flock.

Kanariefågeln Blir 13 cm lång och kan leva mellan 8-14 år om den får vara frisk. Den vilda arten är gulgrön på ryggen, med svartaktiga streck och mycket breda, ljust askgrå fjäderkanter.  Övergumpen är gulgrön, strupen och frambröstet grönaktigt guldgula, halsens sidor askgrå, bröstet bakåt gulaktigare och buken och undergumpen vitaktiga. Honan är på ovansidan brungrå, på bröstet och strupen grönaktigt guldgul.
Det finns en mängd olika färgvarianter och sorter hos denna art i fångenskap så som lutino (den gula varianten), rubino (den röd varianten), albino vit variant med rosa eller mörka ögon,  men också i färgerna grön, orange, grå mm.  listan kan göras lång även på olika sorter med t ex tofs, virvlar mm.

Kanariefåglar har hållits som sällskapsdjur sedan det tidiga 1600-talet och det är främst kanariefågelns sång som den gjort sig så populär som husdjur och har också används i gruvor för människors säkerhet, tystnade fågeln var det dags för männen att ta sig upp där ifrån illa kvickt då kanariefåglar är oerhört känsliga för dålig och giftig luft/gas och detta gäller också i vårat hem hos våra tama kanarier. 

Från det att den första kanariefågeln kom in i våra hem har den därigenom förändrats till både storlek och utseende. Den domesticerade varianten Serinus canaria forma domestica kallas för kanariefågel och är större än den vilda varianten. 

En kanariefågel i det vilda ruvar i 14 dagar och lägger ca 4 ägg i ett egengjort rede. Honan lägger 3-4 kullar per år, med upp till 5 ägg per kull. Efter ca två veckor är ungarna flygfärdiga. Under häckningen i det fria är även insekter en del av födan. En kanariefågel kan leva mellan 8-14 år om den får vara frisk.

Skötsel av Kanariefågeln
Kanariefågeln är en trevlig liten fågel som kräver lika mycket som vilken fågelart som helst, kanariefågeln må vara liten men den är en "stor" fågel i en liten kropp och är små och väldigt aktiva så en rejäl bur till dom är väldigt viktigt, minsta tillåtna lagliga måttet är 70 cm lång, 60 cm hög och 45 cm bred men ju större desto bättre och gärna voljär där dom gör sig bäst. Kanariefåglar i det vilda flyger mycket varje dag för att fina föda, vatten och bra häckningsplatser. 

Att stänga in sina kanariefåglar i för liten bur utan chansen att kunna komma utanför att flyga är inte bra för fåglarna, så gjorde man förr men inte idag, det är 2000-talet och i dagens läge vet vi bättre. Det finns bara massor med fördelar att ha en stor bur jämfört med icke bra fördelar att ha en liten bur!

Friflygning i ett rum varje dag är också något som är viktigt att kanariefågeln får göra, fågeln är fortfarande vild i sinnet och är en individ precis som du och jag och behöver också utrymme för att må bra. Det finns inga ursäkter inte ens "jag bor för litet" eller "jag har inte plats för större bur", har man kanariefåglar som djur skall deras behov tillfredsställas och det är ägarens ansvar att se till att dom får det.

Man skall tänka på att inte enbart ha en kanariefågel utan två eller flera. Då mår dom som bäst.

man skall också se till att ha ett bad till kanariefåglarna då dom älskar att bada och det håller fjäderdräkten mjuk och ren.

Foder för kanariefåglar
Det som man måste tänka på är att ha bra frön med bra kvalité samt också att ge sina kanariefåglar en så varierad och bra kost som möjligt. Lika viktigt som det är för oss är det för dom. Dom behöver få i sig allt det som vi får i oss så som vitaminer, mineraler, fibrer, antioxidanter, proteiner, salter, nyttiga fetter, omega 3+6 jod och kalk. 

Man kan ge krossade snäckskal för att täcka behovet av kalkämnen och också krossa sepiaskal (bläckfisks skelett) och lägga i en skål, samt även erbjuda ett mineral med stort utbud av mineraler. Foderutbudet ska variera med årstiderna för att undvika ämnesomsättningsstörningar.
För att berika maten för kanariefågeln så skall man också ge groddade frön, blötlagda frön men också av olika örter, bär, grönsaker, odlade skott av olika slag och någon gång då och då frukt, erbjud gärna fikon då det är något dom äter i det vilda.
Man kan så fröblandningarna så det växer upp gräs som också är väldigt uppskattat hos dom, på sommaren finns en massa härligheter man kan ge sina små så som gräs, våtarv, grodblad och stängerna mm. 
man kan också ge kokt mosat ägg som kokats i tio minuter för proteinets skull och kokt ris, ungefär en gång i veckan kan man även ge mjölmask, äggfoder och insektsfoder för foderberikningens skull, även pellets kan man prova att ge som en del av den varierade kosten. 
Tänk på att kanariefåglar i det vilda inte konstant har en stor skål full med mat framför näbben dygnet runt. Istället är det en tidskrävande procedur att söka föda så försök att efterlikna deras naturliga sätt att leva, då får dom motion, får röra på sig och inte behöva ha långtråkigt i buren/voljären, sätt gärna maten och skålar på olika platser varje dag, göm maten och ge 1 till 2 teskedar per mål mat av en bra varierad fröblandning med kanariefrön som bas.

giftig mat för Kanariefågeln är: ALKOHOL, AVOKADO, CITRON, 
CHOKLAD (drickbar och ätbart), LAKRITS, KAFFE, LÖK, OKOKT POTATIS, PÄRON (GER LÖS MAGE) RABARBER, TE, SALT ( i större mängd) TOMATPLANTAN (självaste tomaten kan man ge)! 

Uvb-ljus väldigt viktigt för inomhuslevande fåglar
Att ha en lampa med UV-ljus för fåglar som inte vistas regelbundet i utevoljär är att rekomendera. man kan införskaffa en uv-lampa som avger uvb strålning.
Fågelns belysning skall helst följa ljustiden utomhus. Detta hjälper fågeln att ställa in sin inre klocka,  reglera sitt endokrina system (endokrina körtlar är samlingsnamnet för de körtlar som bildar, ibland också lagrar och avger hormoner direkt till blodet), matsmältning, att få en fin fjäderdräkt och för att hålla sig frisk och sund. Fågelns färger förstärks och framträder ljuset. Ljuset utlöser också häcknings- ruggnings- och flyttbeteendet.
Det viktiga vitamin d3 som fåglar annars tillgodogör sig från solstrålar får dom genom en uv-lampa. Fågeln är väldigt beroende av sin syn och deras färgsyn är mycket mer utvecklad än vår och det hjälper UV-lampan till med. UV-ljuset hjälper också fågeln att ta upp D-vitamin ur kosten, som i sin tur underlättar kalciumupptaget.
tänk på att inte använda uv lampor avsedda för REPTILER då dom är oftast alldeles för starka och skadar ögonen på en fågel. 

Grenar 
Grenar är naturens klo och näbb-trimmare, grenar från naturen stimulerar fötterna, inget slår äkta härliga naturgrenar. Svarvade pinnar och plastpinnar är superdåligt för fåglarnas fötter och föreslås att inte ha i buren alls!
Även sandpappersrören som säljs i affärer borde inte få säljas då dom inte gör någon nytta alls enbart onytta som kan ge sår på fåglarnas fötter. 

Giftfria Trädsorter samt knopp och blomm! 
Al, Asp, Bok, Björk, Ek, Gran, Hassel, Lönn, Ormhassel, Päronträd, Rönn, Syren-grenar (enbart grenarna inte blommorna/bladen), Tall (grenar av Tall sköljes noga så kådan försvinner) Vinbärsgrenar, Vidé och Äppelträd. 

Giftiga trädsorter
Barrträd bör undvikas pga kådan (eller skrubbas noga), Idegran, Getapel (rhamnus cathartica), Gullregn (laburnum), Hästkastanj (aescullus hippocastanum).

Sysselsättning
tänk på att spegelgungor inte är en lämplig leksak för fåglen. den kan bli så upp i att mata sin fågelkompis i speglen att den inte gör annat, dom kan  också få psykiska störningar av att sitta och uppvakta något som inte finns och de kan få krävinflammation av att stöta upp mat dagarna i ända. Kanariefåglar behöver olika sorters stimulans för att må bra så olika gungor och även hemmagjorda leksaker är något man kan hänga in för att ge en berikad miljö.

Häcka sina kanariefåglar
Att häcka sina kanariefåglar är ett väldigt stort ansvar och man bör tänka efter noga innan man sätter sitt par i häck då häckning inte alltid är en dans på rosor.
Det är viktigt att man granskar dom fåglar som ska få häcka noga. De får inte vara sjuka eller svaga, de måste ha goda egenskaper man vill föra vidare och de måste leva under hälsosamma förhållanden, inte heller ha för långa klor. Det är också viktigt att läsa på ordentligt innan man ens funderar på att häcka sina fåglar.
Ett kanariepar är redo att häcka när dom blivit ordentligt uppmatade med en varierad kost med ökad mängd protein i maten. Grönsaker, odlade skott örter, bär, groddar, blötlagda frön, kokt ägg, torkade insekter är något man skall ge dom extra. Även vitaminer, mineraler extra med kalk samt en jodsten är viktigt att ha i buren under hela häckningen, denna kost skall fortsätta genom hela häckningen. En uvb-lampa är viktigt att ha till dom häckande paren. 
Kanariefåglar skall häckas två och två för annars kan slagsmål uppstå. Man sätter in ett rede och låter honan börja bygga boet, under tiden sätter man hanen i en bur bredvid för att dom skall komma i häck och eventuellt fatta tycke för varandra, håller också koll på om dom är i kondition eller ej, hanen när han är redo, som brukar komma i häck före honan sjunger och breder ut sina vingar och dans runt på pinnen. Honorna när dom är redo börjar dom riva papper och söka annat material till boet, man skall inte släppa in hanen till honan för ens hon är färdig med bobygget, där efter om båda börjat fatta tycke för varandra mellan gallret kan man släppa in hanen till honan för bästa resultat.
Börjar dom bråka skall man omedelbart separera dom för då är dom inte redo. Redo är dom om dom börjar mata varandra. Där efter sker parningen och honan lägger sina ägg, ruvar dom i 14 dagar, honan lägger ca 4 ägg men 8 ägg kan förekomma men är inte jätte vanligt. Ungarna är redo att lämna föräldrarna när dom börjat äta själva när dom är runt ca 3 veckor gamla.

Sjukdomar hos kanariefåglar
Kanariefågeln är normalt sett en härdig och tålig fågel. Om kanariefågeln inte längre är livlig och aktiv, är den sjuk, tecken på sjukdom är bl a lös eller missfärgad avföring, uppburrad fjäderdräkt, matta ögon eller att fågeln andas med öppen näbb. Sjukdomsförloppet är oftast mycket snabbt och därför skall veterinär kontaktas omgående! Då kanariefågelns immunsystemet inte håller stånd särskilt länge ska man genast gå till veterinären för att låta undersöka den. När behandlingar sätts in på fågeln/fåglarna är det noga att man rengör bur/omgivning och använda sig av virkon S som tar död på det mesta. Sjukdomar som drabbar kanariefåglar: 

Aspergillos: Aspergillos kan yttra sig lokalt eller allmänt. Sjukdomsförloppet kan vara akut eller kroniskt. Alla inre organ kan angripas av organismen och kolonier av svampar kan växa som tumörer i kroppen. Den akuta formen drabbas oftast unga fåglar och leder många gånger till hastiga ödsfall. Symptom på den akuta formen är andnöd, kraftig tröthet, upphörd aptit samt ökat vattenintag och vätskerik avföring. Kroniska formen har ett smygande händelseförlopp symptomen är dämpat beteende, försämrad aptit och avmagring. Andningsbesvär brukar inte upptäckas förrän sent i sjukdomsförloppet. Om lever och njurar angrips kan man se symptom av ökat drickande och vätskerik avföring. den lokala formen är granulombildning (ansamlingar av svampen) i näsborrar, bihålor, luftstrupe och struphuvud. När granulom bildas i näsborrarna och bihålorna ses de som svullnad i ansiktet och uttöjda näsborrar. et är vanligt med sekundära bakterieinfektioner och då kan det rinna från näsborrar eller ögon samt fågeln kan må allmänt dåligt och kan orsaka förändrad röst och andnöd. Allmän akut ellerkronisk infektion behandlas med antifungika (svampdödande medel), man kan också låta fågeln andas in en ånga med atifungika, den orala formen av behandling ges via munnen i 4-6 månader, ibland längre.

fjäder cystor: Fjäder cystor är ett vanligt hud och fjäder tillstånd hos sällskapsfåglar. Det inträffar när en ny fjäder inte komma ut och istället lockar fram under huden, även kallad folliklar. när fjädern växer orsakar det en böld som orsakas av den inåtväxande fjädern, fjädern fortsätter att växa tills fjäder cystan blir en oval eller lång svullnad. Ibland, Det kan handla om en eller flera fjäder folliklar på samma gång. symptom och typ: En fjäder cysta kan uppstå var som helst på fågelns kropp. papegojor, dock, det är allmänt sett i den primära fjädrar av vingen. Och även om någon fågel kan drabbas av fjäder cystor, Det uppkommer vanligtvis bland kanariefåglar, som vanligtvis har flera fjäder cystor.Orsaker hos de flesta fåglar med fjäder cystor orsakas av en infektion eller en skada på fjäder/follikeln. Hos kanariefåglar beror fjäder cystor oftast på att det är genetiskt och man skall alltså inte avla vidare på en sådan fågel hur fin den än må vara.Behandling: Fjäder cystor brukar behandlas kirurgiskt, veterinären tar då bort den infekterade eller skadade fjäderfolliken. Om fjäder follikeln inte avlägsnas kirurgiskt kommer fågeln att fortsätta att utveckla fjäder cystor. Men operation är inte alltid ett praktiskt alternativ. Särskilt i fall av kanariefåglar, eftersom de har oftast har flera fjäder cystor.Tänk på: ta din fågel till veterinären för diagnos och behandling vilket är det bästa alternativet för en tillfällig eller permanent behandling av en fjäder cysta.

Luftsäckskvalster (Sternostoma tracheacolum) skakningar på huvudet, andning med öppen näbb, andningsbesvär men även förändrade andningsljud såsom väsningar och kippningar efter luft. Nedsatt eller upphörd förmåga att sjunga eller ge ljud ifrån sig är inte heller ovanligt. Det är viktigt att förebygga smitta genom att alla nyinköpta fåglar hålls i karantän och det kan vara nödvändigt att behandla alla fåglar i karantänen innan de släpps in till den befintliga flocken. Behandlingen består av utspädd Ivomec eller Dectomax™(innehåller doramectin). 

Megabakterios (Macrohabdus ornithogaster)är en svamp, man tror att svampen kan förekomma som en del av fågelns mag och tarmflora och inte alltid orsaka sjukdom. Symptom det finns två förlopp den ena är akut matvägran med kräkningar som ibland är blodtillblandade. Dessa fåglar dör ofta inom en till två dagar. det andra förloppet som är mer vanligt är att fågeln till synes har god aptit och ofta spenderar onormalt mycket tid med att äta. Vid närmare anblick sitter dock fågeln mest och plockar bland fröerna utan att få något i sig. I samband med detta är slemmiga kräkningar vanligt och ibland även diarré. Kräkningarna kan vara så omfattande att fågeln är blöt och kladdig på fjädrarna på hjässan. Det enda botemedlet är en svampmedicin och behandlingen är lång. Två gånger dagligen i 30 dagar måste medicinen ges i munnen. 

Näbb-kvalster: Fåglar som drabbas är oftast dom som har ett nedsatt emunförsvar. Parasiten gräver gångar i huden runt näbben och även på ben och fötter. Det man ser är krustliknande hudförändringar som i början framför allt syns i fågelns mungipor. Ivomec är vanligaste behandlingen mot kvalster och behandlingen måste upprepas var 10:e dag i två eller tre omgångar eftersom äggen inte avdödas av behandlingen. De parasiter som kläcks fram måste alltså få en ny omgång med Ivomec.

Trichomonas 
 (Trichomonas gallinae) Parasiten överförs mellan fåglarna och vanligen när en vuxen individ stöter upp mat från krävan och matar yngre fåglar med. Drabbade fåglar tappar vikt och dör av svält, uttorkning eller av sekundär allmäninfektion med bakterier dom blir deprimerade, utmärglade, uppträder apatiskt, är uppburrade, har en matt fjäderdräkt, har svårigheter att stänga munnen, visar upprepade sväljnings rörelser, har en öppen mun och en ljudlig andning, har svårt för att stå och behålla balansen, har diarré, nacken kan ha ett pösigt utseende, krävan kan vara insjunken och tom och ha en illaluktande odör. Fågeln kan ofta dö av svält eller kvävning. man ger höga doser av Axilur under 5 dagar. Ibland räcker inte det utan andra avmaskningsmedel som tex Levacide™/Vermisol™ (innehåller levamisol), Cydectin™ (innehåller moxidectin) eller Ivomec™ (innehåller ivermektin) måste användas. Rengöring av omgivningen måste göras när behandlingen börjar samt också använda sig av virkon S på allt i buren/omgivningen.


Äggnöd: 
Äggnöd är när ett ägg inte passerar genom äggledaren inom en normal tidsperiod för fågeln. Orsakerna till detta kan vara en dåligt fungerande äggledarmuskel, hormonförändringar, genetiskt, dåligt näringsstatus, vitamin E- och selenbrist, kalkbrist, fetma, infektioner i äggledaren, missformade ägg.
Symptomen kan vara fågeln sitter och ”krystar” med benen lite bredare isär, att fågeln ”viftar” mycket på stjärten, ibland kan allmäntillståndet vara mycket nedsatt och fåglen kan ha svårt att sitta på pinnen. Behandling ökad värme, kroppsvarm vätska, näringstillförsel, man kan ge druvsockervatten i näbben och eventuellt extra kalk, Om ägget sitter i ”uterus” det vill säga livmodern, smörj kloaken och lite in i den med en knappnål med glasknopp, som doppas i kroppsvarm olja (solros etc.) Samt massera försiktigt ägget, som man klart känner, mot kloaken kan ibland hjälpa till att få ut ägget. Eftersom risken för skador på äggledaren med åtföljande infektioner och inflammationer är stor rekommenderas att man vänder sig till en fågelveterinär om ägget inte kommer ut med hjälp av understödjande behandling.


Info bland annat funnen här

http://en.wikipedia.org/wiki/Domestic_Canary
http://beautyofbirds.com/canariesspecies.htm
http://www.wikihow.com/Breed-Canaries
http://beautyofbirds.com/canarybreeding.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Atlantic_canary
http://www.fagelfenix.n.nu/om-oss

tamfåglar är inte bara fåglar i bur, dom är så mycket mer^^ Är sajtvärd på www.undulater.ifokus.se samt www.burfaglar.ifokus.se

Anmäl
2013-09-15 14:55 #1 av: [Tilde!]

Bra artikel, bra fakta!

Anmäl
2013-10-19 20:11 #2 av: Fridafj

Jag har en liten fundering om flock - bör de hållas med blandade kön eller kan man ha en flock bestående av t.ex. bara honor? 

Kan vara bra att veta inför framtiden, kommer definitivt någon gång skaffa dessa vackra fåglar!

Anmäl
2013-10-19 22:01 #3 av: JohannaN

jag hade tre honor och en hane vilket gick superbra men har för mig att det skall gå med enbart honor och enbart hanar ocksåGlad

tamfåglar är inte bara fåglar i bur, dom är så mycket mer^^ Är sajtvärd på www.undulater.ifokus.se samt www.burfaglar.ifokus.se

Anmäl
2013-10-19 22:26 #4 av: Fridafj

Okej, tack för svaret! :)

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.