Allmänt

Funderar på att rädda en Amazon

2019-07-22 22:36 #0 av: nickilou

Min pappas granne har en Amazon papegoja, när jag äntligen fick träffa damen som ägde fågeln så pratade vi lite. 

Jag nämnde att jag hade lite erfarenhet med papegojor då jag har haft mindre papegojor hemma och så har jag jobbat med större på både gymnasiet och nu på mitt jobb med framförallt Lori fåglar. 

Hon sa att hon inte hade tid för Tommy (fågeln) längre då barnen hade flyttat ut och hon jobbade heltid och han fick sitta i buren ensam då, och undrade ifall jag själv ville ta hand om honom eller visste någon som är intresserad. Och jag har tänkt på det mycket för jag förstår självklart att skaffa ett djur är ett stor ansvar och att ägaren måste se till att djuret får det bästa livet den någonsin kan få. 

Men jag vill ändå fråga lite folk som kanske kan ge mig lite råd eller ideer, för jag har ingen erfarenhet om att handskas med ensamma papegojor (det har alltid varit i par och/eller i flock så det har inte behövt en som stor behov av kontakt av en människa). Har gjort träning av det fåglar som är framåt och matdrivna, men det har alltid varit på deras egna villkor då det bor i voljärer och kan göra annat. 

Också kan jag nämna att Tommy var uppfödd av en uppfödare så han har varit handuppfödd men denna kvinnan är alltid hans andra hem, vet att papegojor oftast skapar band med bara 1 eller 2 personer i livet och vet inte hur han skulle reagera ifall han blev flyttad till en främling, tror ni att han skulle så småningom med tålamod och arbete skapa band igen eller skulle han bli mer deprimerad.

Han är runt 20 års åldern och jag vet att det kan leva runt 50 år till, och han har också plockat sig själv då han är understimulerad och ensam.    

Anmäl
2019-07-22 23:37 #1 av: Tarotstollan

Jag har bara erfarenhet av småfåglar men min första tanke var att har du möjlighet att hälsa på Amazonen  ofta ett tag så att den känner igen dig och tar emot mat från din hand?
Det vore ju en början i alla fall.

Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!

Anmäl
2019-07-23 01:14 #2 av: Chinesecrestedlover

Hej! 

Härligt att du funderar på att ta hand om en omplaceringsgoja Skrattar men tänk efter femtioelva gånger så att det blir rätt för er båda. 

Amazoner kan vara väldigt högljudda så beroende på hur du bor så kan det vara ett inte allt för bra val. Skulle inte vara lämplig som lägenhetsfågel enligt mitt tycke för de kan skrika rejält (hade amazoner på skolan när jag gick djurvård). 

Du bör försöka skaffa en kompis till honom men vara beredd på att de kanske inte kan sitta i samma bur, utan får sitta i närliggande burar. 

De måste ha rejält stora burar (eller ja voljärer kanske är ett bättre ordval) så det gäller att du har plats. 

Handuppfödda gojor kan vara problematiskt dvs. dessa får oftare problem med ex. att de ej vet hur de ska umgås med andra fåglar eller att de plockar sig. 

Att de bara tyr sig till 1-2 människor i livet är inte helt sant. Ja, papegojor i det vilda bildar "par för livet" men i det vilda finns ju som bekant diverse faror som ex. rovdjur m.m. och då kan det ju hända att de förlorar sin partner. Inte sitter då en goja ensam och ledsen för resterande kanske 70+ år av sitt liv, sannolikt finner det en ny make/maka. De sörjer säkert när de tvingas flytta (varför man ska tänka efter femtielva gånger innan man skaffar gojor, de är ju ändå som kanske 3-6 åriga barn i intelligensnivå och kanske som 2 åringar känslomässigt) men så småningom så är jag övertygad om att de börjar ty sig till "sin nya människa". 

När det gäller ensamlevande gojor så...önskar jag att det inte fanns Brustet hjärta men jag har i nuläget en ensamgoja. Letar med ljus och lykta efter en kompis till min goja men det har tyvärr visat sig svårare än jag trodde då jag tog över den (ja, det är en omplacering, haft gojan sedan sep 2018 och nu i juli fyllde hen 11 år). De flesta jag hittar har redan en kompis (dvs. det är två gojor som säljs ihop) vilket ju såklart är superbra för de gojorna...men mindre bra eftersom jag letar efter en som sitter ensam och som kan bli min gojas nya partner. 

Gojan kommer (då den lever ensam) välja dig som sin nya "make/maka" och det kan ställa till en del problem. Man får inte råka uppmuntra till häckning/stimulera sin goja sexuellt (lättare gjort än du kanske tror, haha) då det leder till frustration och kan göra att gojan bits eller på annat sätt uppträder aggressivt m.m. Nr 1 = klia/klappa endast gojan på/runt huvudet! Att kela med en goja genom att klappa den på hela kroppen eller under vingarna osv. = stimulera sexuellt. Gojor putsar gärna varandra på huvudet men "full kroppskontakt" = parning. Viktigt att tänka på detta. 

De kräver extremt mycket uppmärksamhet och ännu mer som ensamma. I naturen är gojor aldrig ensamma. Jag hade en period (min ena hund blev extremt sjuk och krävde tillsyn, vård och hjälp 24/7) när jag tyvärr inte hade möjlighet att umgås lika mycket med gojan som jag normalt gör och det gör att jag i nuläget tyvärr har en goja som plockat sig Brustet hjärta. Jag försöker vända denna trend men det är inte det lättaste tyvärr. Att plocka sig är ett självbelönande beteende. Låter konstigt men det fungerar som så att gojan när den plockar sig får en dos adrenalin/endorfin (eller vad det nu är...kommer inte ihåg exakt) och mår då "bättre" för en stund = plockar sig mer osv. (det fungerar som med människor som ex. skär sig då de mår dåligt).  Den onda cirkeln är sedan igång och det är betydligt svårare att bryta beteendet då det startat än att förhindra det från början (hjärnan ställer in sig på "jag mår dåligt och lösningen är att rycka fjädrar eller t.o.m. bita i huden")...men risken för detta ökar som sagt även med handmatade fåglar (de har missat viktiga delar av sin utveckling/sociala uppväxt med andra fåglar). 

Jag trodde aldrig att jag skulle ha en goja som plockar sig hemma, jag hade funderat länge (typ. 20 år) innan jag bestämde mig för att jag faktiskt skulle skaffa gojor och att jag var redo (så inte precis ett impulsköp, haha)...men så kom den där oväntade perioden då jag inte hade möjlighet att ägna lika mycket tid åt min befjädrade vän och vips så hade hen plockat sig. När plockningsbeteendet väl satte igång så gick det väldigt fort från "hm...plockar du dig eller ruggar du"?" till "herregud du är ju nästan naken!" Storgråter.  Jag är normalt sett hemma väldigt mycket (kan ej jobba heltid) och har därmed massor med tid för gojan (och övriga djur) normalt sätt...men en period då så inte var fallet (för att min hund krävde massor med hjälp) räckte för att trigga igång min gojas självskadebeteende och nu kämpar jag för att få stopp på det. 

Hoppas på att hitta en kompis för jag tror att det skulle hjälpa mycket. Min goja är av en galet aktiv gojart (läs: ADHD valp/bebis som flyger och som går på crack, hahaGalenKär) så tror verkligen att hen skulle må bra av att få en kompis av samma aktiva sort att busa med och mysa med. Min goja kan liksom inte sitta still knappt ens för en sekund, leksaker och annat kan kanske få hen intresserad för några sekunder eller så...men sen är det full fart igen och hen är därmed alltid i färd med att göra något hyss, hehe. 

Väldigt fint av dig att fundera på att hjälpa denna goja men fundera både en, två och femtielva gånger så att det blir rätt och att gojan (och sedan förhoppningsvis gojorna) fungerar ihop med din vardag...för ja de närmaste sådär 50+ åren. 

Tänk även på att ju större goja desto mer som blir förstört (de har ju ändå en "avbitartång/träflis" i ansiktet Skämtar) och det kan därmed bli dyrt (om du t.ex. måste köpa nya möbler eller kanske ny dator för att någon gnagt på tangentbordet, sett bilder av detta...och de kan verkligen gå "all in" för att plocka bort alla tangenter, haha). Min goja som visserligen är liten men som har en rejält kraftig "tång" i sitt ansikte, lyckades gnaga ett märke i ett bord jag har på typ. en millisekund efter att jag hade ute hen ur buren för första gången eller så (när jag precis fått hem hen i alla fall) och älskar att ge sig på allt som hen absolut inte får gnaga på, haha. Ger jag något som hen får förstöra så är det inte ens i närheten lika roligt som sånt som är förbjudet Skrattar

Min älskade lilla tok (innan plockningen). Hen är en Svarthuvad vitbukspapegoja.

                     Mvh/Chinesecrestedlover

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.