Idag hatar jag min goja & det gör nog grannarna...
Hej!
Jag behöver hjälp och det känns rejält akut!
Alla andra dagar har min goja skrikit några gånger och endast korta stunder = det är väl ok, hen är ju ändå en goja…men idag (när jag förövrigt har redigt ont i huvudet) så bestämde hen sig tydligen för att vare en riktig plåga😈. Jag vet inte om hen kommer kunna stanna om det blir flera dagar som denna😭 så nu behöver jag råd. Gissar att de grannar som varit/är hemma idag överväger att strypa gojan eller/och mig. Jag har ingen lust att få klagomål och bli vräkt för att gojan är en högljudd plågoande. Hjälp!
Hen har idag skrikit massor med gånger och längre stunder. Ibland har hen varit tyst/småpratat/visslat osv. men har i vissa stunder skrikit med kanske några sekunders mellanrum! Mina öron känns helt förstörda idag (ljudkänsliga öron dessutom så det är inte hållbart alls om detta fortsätter, jag stod ut när det var några skrikstunder om dagen men inte idag). Just nu visslar hen bara lite tyst tack och lov (är nu i sin bur en stund så jag får vila mina öron, ta ut hundarna och äta lite). Tycker för övrigt synd om mina övriga djur idag också…kan inte vara roligt att varken vara hund, råtta, mus, marsvin eller hamster idag 😕
Hen har skrikit när hen är i sin bur och själv i rummet (buren är åtminstone för tillfället placerad i sovrummet - litar inte riktigt på hundarna ännu och vill inte lämna hundar och goja i samma rum osv. när jag inte är hemma). Hen har skrikit när hen är i sin bur och jag är i rummet och hen har skrikit som en galning när hen är utanför buren med mig i rummet.
Jag vet i nuläget varken ut eller in…skulle vara förj…igt om jag skulle tvingas kontakta förra ägaren och lämna tillbaka hen p.ga. detta (har ju drömt om goja i 15-20 års tid) men samtidigt så är det absolut inte hållbart varken för mig eller mina grannar (bor i hyresrätt som visserligen inte är speciellt lyhörd, men kan inte tänka mig att gojans öronskärande skrik inte skulle störa grannarna).
Hur gör jag för att få hen att sluta skrika hela tiden? Hur undviker jag flera hemska dagar som denna? Ignorera skrik går ju till en viss del men inte om gojan skriker hela tiden…"lite svårt" att tala om för ev. hyresvärd som vill vräka en eller (av förklarliga skäl) ev. arga grannar… att "jo visst skriker hen som en tok…men det är bara att strunta i det" liksom.
Igår t.ex. var jag helnöjd med att ha goja, städade ex. burar medan gojan nyfiket satt på axeln och kollade, småpratade och ibland la sig i och skulle sprätta runt det smutsiga ströet som jag tömt ur burarna osv. Hen var "go och gla kexchoklad"… Idag är det mer på nivån…"Jag ska strypa dig ditt högljudda as, mina öron blöder och grannarna kommer klaga, vi blir vräkta…du din lilla…" än gårdagens "gulliga underbara goja va härlig och rolig du är, så glad jag är att du kom till mig".
Jag behöver verkligen hjälp och gärna innan klagomålen haglar in, jag blir vräkt och jag hunnit bli döv…så hoppas på att ni papegoj-vänner där ute har goda råd för detta går verkligen inte.
Mvh/Chinesecrestedlover och en goja som driver mig (och antagligen grannarna) till vansinne idag.
Vet inte hur det är med papegojor, men fåglar brukar ju lugna sig om man täcker över buren så det blir lite mörkt.
#1 Blir lite svårt när hen skriker massor då hen är utanför buren och dessutom vet jag inte om jag gillar att använda "täcka buren" som någon slags straff…med tanke på att jag täcker buren när det är sovdags. Vill ju inte att hen upplever att gå och lägga sig/komma till ro som ett straff/något negativt.
Ehm…känner att det kanske är på sin plats att förtydliga så att det inte blir några missförstånd eller så…Jag hatar såklart inte min goja på allvar. Jag är bara orolig att det ska bli såhär som det varit idag alltid (att hen ska skrika i flera h med korta uppehåll alltså) och att det inte kommer gå att ha hen kvar💔.
Min goja är superhärlig annars, rolig och mysig (och smart) och det känns ofattbart att ens tänka på att hen inte ska kunna bo kvar. Vill naturligtvis ge hen en kompis och har planer på det (men finns lite att fixa innan som en till bur osv. samt såklart hitta en pasande goja). Vill inte att hen ska vara ensam för resten av livet så tanken är ju att hen ska få en kompis…men det går ju inte om hen kommer skrika sig fördärvad fram tills det blir verklighet. Det finns ju inte ens några garantier att hen kommer acceptera en annan goja (hen är mellan fem och sex år och har levt ensam, omplacerades till mig för något mer än en vecka sedan). Hur ska jag få hen att må bra trots att hen är ensam just nu?
Måste komma till rätta med det överdrivna skrikandet så snart det bara går, självklart får hen skrika ibland…men som idag…det går bara inte.
Jag vet inte riktigt varför hen skriker, någon som har någon idé om detta? Alltså hen kan sitta och mysa, småprata osv. ex. på min axel för att sedan plötsligt flyga iväg och ex. sätta sig ovanpå sin bur eller på min sänggavel och skrika som tusan? Känns ju inte som ett solklart "jag vill vara med dig/uppmärksamhets-" skrik…jag är ju liksom där och hen kan ju t.o.m. sitta på och prata med mig osv. sekunden innan. Det är ju inte som att det endast skriks om jag ex. lämnar rummet eller så…då hade jag ju tänkt att det är för att påkalla min uppmärksamhet. Kan vara mitt uppe i att klickerträna och så flyger hen iväg och skriker (då om något ger jag ju verkligen gojan tid med mig)?
Vi går förövrigt framåt varje dag vad gäller träning (ex. att kliva upp på min hand, röra vid en pinne/targetstick) osv. Bet mig rejält i början t.ex. men har inte gjort det på många dagar nu (lite smånafs i bland bara när hen inte vill samma som jag vill, haha). Hen har ganska bestämda åsikter kring när man går in i buren = det brukar väldigt sällan vara när jag vill det/behöver att hen går in i buren 🙂 men även detta går framåt. Hen gillar även något jag inte gillar lika mycket (minst sagt) och som då jag försöker flytta bort hen, kan resultera i lite "meningsskiljaktigheter" (smånafs)…nämligen att dra mig i nackhåret (aaaj! är håröm dessutom så…ja…inte alltid så trevligt med en goja på axeln…när hen ska sitta och dra i nackhåren i timmar typ.).
En bild på min lilla darling…men idag den mest irriterande, enerverande, skräniga, högljudda varelsen på jorden
❤️ Det krossar verkligen mitt hjärta att ens tänka på om detta överdrivna skrikande fortsätter och jag tvingas lämna ifrån mig min lilla bevingade vän.
Längtan efter en goja var stor innan men jag var väldigt osäker på om jag skulle/inte skulle skaffa goja (oroade halvt ihjäl mig dagarna innan hen skulle komma hit). Var det rätt beslut, hen är ju långlivad, kräver mycket osv. Sen dess har jag insett (ja alltså fram till idag när jag verkligen börjat tvivla på om det var så smart i lägenhet) att det var helt rätt, ångrade inte mitt beslut en enda sekund, kändes som hen varit här alltid osv. Så underbart att få dela tillvaro med en så härlig varelse som en goja.
Idag kom dock som sagt tvivlande och oro tillbaka…hur tusan ska detta gå, kommer jag få bo kvar i min lägenhet eller kommer jag och alla mina djur bli hemlösa i vinter?
Behöver er hjälp för att komma till rätta med detta, kunna behålla min älskade goja och se till så att jag kan bo kvar (helst utan att alla grannarna hatar mig också).
De senaste dagarna har tack och lov varit mindre "skrikiga". Lite skrik såklart men inte på den nivån att "öronen blöder". 🥵
Din papegoja är inte ett objekt du kan kasta bort när det inte längre behagar dig. Jag förstår att du är bekymrad, men det är inte så konsekvent att göra sig av med en individ för att hen inte beter sig som du vill. Alla beteenden går inte att få bort, men det går i nästan alla fall att hitta roten till ett beteende och behandla det. Vad du behöver göra är att: 1. ge det lite tid, det blir inte perfekt från dag 1. 2. Se över miljön gojan befinner sig i 3. Kolla att gojan inte är sjuk eller har ont 4. Lära dig om gojans beteende. Läs av, är gojan glad/uttråkad/stressad etc. Jag tror absolut att ni kan vända detta och forma en bra relation som kommer ge dina grannar lite ro, men det är mycket jobb.
#5 Har jag någonsin sagt att min goja (eller annat djur för den delen) är ett objekt eller att jag ska kasta bort ett djur?
Du bör kanske se över hur du svarar folk för ord kan såra, i det här fallet har du snarare gjort mig förbannad dock. Du känner inte mig men du känner att det är helt ok att döma mig totalt p.g.a. ett frustrerat inlägg (där jag dessutom tydligt skriver att det sista jag vill är att detta inte ska fungera, att jag längtat i 20 år och att jag vill ha kvar min goja)!? Jag bad om råd, jag bad inte om att bli påhoppad!
Jag har aldrig gjort mig av med en individ för att den "inte behagar mig"! Jag levde t.ex. i 10 år med en hund som attackerade mig (oftast försökte bita mig i ansiktet vid hans "anfall"), var osäkrare än alla hundar jag någonsin hört talats om m.m. Han var extremt svår att leva med, opålitlig och komplett galen, men samtidigt underbar och jag vägrade ge upp. Han finns tyvärr inte längre💔 men detta är inte för att jag "slängde bort" honom, utan för att han då han var 10,5 år tyvärr avlivades p.g.a. sjukdom med dålig prognos (ville inte se honom lida).
Jag ger verkligen inte upp i första taget och ser absolut inte djur som "slit och släng" - det är därför jag oftast (precis som med gojan) tar mig an omplaceringar, för att jag tycker att djur ska behandlas med kärlek och respekt och för att jag vill erbjuda djuren ett livslångt hem! Jag tar mig helst an djur som "hamnat lite snett" eller/och som inte är önskade längre - just för att jag inte anser att djur är "slit och släng". Jag ser absolut inte djur som saker!
1) Har aldrig trott att det ska vara perfekt från första dagen, ville ha råd för att undvika att få ett "skrikproblem" (med överdrivet och nära på konstant skrikande) som kan göra så att jag och grannar kommer på kant och som spränger mina öron…har aldrig förväntat mig att min goja inte kommer att skrika.
2) Miljön…ja, hen har en bur med massor med leksaker, födosöks-leksaker osv. och hen får flyga fritt, tränas med klicker (och det går framåt som sagt) - skriker ibland oavsett situationen (som den dagen) men i normalfallet skriks det någon eller några gånger/dag (vilket är helt ok, för som jag skrev det är ju en goja = naturligt).
3) Tvivlar starkt på att hen är sjuk/har ont då detta som sagt endast varit vid ett tillfälle hittills som det var "skrik-maraton". Äter som hen ska, vill vara med, ser fin ut, pratar och har sig (som vilken goja som helst)…just den dagen var hen dock skrikigare än vanligt.
4) Jag läser på och gör research (som jag alltid gör) hela tiden kring de djur jag har (och naturligtvis innan jag skaffar ett djur och i synnerhet ett så intelligent och krävande djur som en goja). Det var ju dessutom anledningen till att denna tråden ens startades…att jag ville ha förslag på varför hen plötsligt skrek konstant (den specifika dagen) och vad som kunde göras för att undvika ett problem med överdrivet skrikande (nu och i framtiden). Jag skrev tråden för att får råd och stöd…inte för att jag ville bli dömd och påhoppad!
Som jag skrev ovan så skrek hen oavsett om hen var själv eller tillsammans med mig, om hen och jag jobbade med klickern osv. därav min fråga kring om någon hade någon aning om varför. Det var ju tydligt att det inte handlade om uppmärksamhet, eftersom jag var med osv.
Vill bara uppdatera här med att sedan den där "skrik-maraton-dagen" så skriks det inte mer än någon gång ibland, vilket som sagt är helt ok. Så min goja bor kvar och grannarna har inte klagat…😉Numera finns det dessutom två gojor här hemma som skriker lite sådär lagom mycket😂