Annons:
Etikettparakiter
Läst 1278 ggr
Sannwa
2018-04-29 14:16

En kompis eller sälja?

Min alexanderparakit är för tillfället ensam i sin bur utan kompis och jag är osäker på vad jag bör göra. Såklart ska hon ha en vän men min situation är lite knepig och hoppas på att få tips och lite hjälp. För det första mår jag inte så bra och vid vissa tillfällen får hon inte så mycket uppmärksamhet som hon bör få, jag vill hennes bästa och i den här situationen bör jag skaffa en vän till henne men då dyker nästa problem upp. Innan jag skaffade papegoja läste jag på så mycket som möjligt, kollade olika videor från olika ägare med olika tips för att få så myclet info som möjligt om papegojor. Jag var kanske inte så förberedd på att äga en papegoja som jag trodde från början och jag har stött på en del problem med tanke på att jag inte mår så bra, jag har lärt mig en massa med och tycker relationen börjar bli bättre mellan mig och fågeln. Men orkar jag med en till? Blir de lättare att hantera om de är fler eller blir det ennu mer jobb? Vid några tillfällen har jag funderat på att sälja henne till någon som har mer erfarenhet så hon kan få ett bättre hem, men man måste ju lära sig från början också. Och jag känner mig nästan som de ägarna som spontanköper en fågel, de kan inte ta hand om den pga okunskap och sen säljer den vidare, sån vill jag inte vara heller. Sen är buren lite för liten för två parakiter men precis så en papegoja kan vara där. Då menar jag inte att hon precis får plats utan att det är minsta mått för en parakit i hennes storlek. Vi har inte mer plats i lägenheten nu men ska flytta inom 1 år och planerar större bur då. Trots att vi bor i en lägenhet så har vi inget problem med grannarna, vilket är bra, men det ekar en del så vi som äger henne har problemet i stället. Jag visste om att papegojor gör ljud och min mamma var också beredd men har en del klagomål från syskon och ibland är hon ganska jobbig, och med två så förväntar jag mig inte att det blir tystare direkt. Vi har haft henne i ett halvår ungefär och hon är 1 år nu och där jag köpte henne hade ägarna massor med olika papegojor i hela huset, det är nog en stor förändring för henne att vara ensam nu. Jag vet inte om jag ska sälja henne eller om det blir bättre med två allmänt, vill inte att hon ska må dåligt och även om hon inte visar något tecken på att hon inte trivs, stress etc så får jag skuldkänslor när jag inte orkar med henne. Vad tycker ni?

Hut 2 3 4    ^w^Hjärta

Annons:
Mitchan
2018-04-30 03:43
#1

Det är svårt att säga! Rent generellt så säger jag att ja, det är definitivt lättare att ta hand om två fåglar än en. …Men! Det beror ju förstås helt och hållet på. Om du skaffar en till fågel och det visar sig att den inte går ihop med din nuvarande så blir det ju absolut mer jobb då du måste ta hand om två stycken individuellt istället, medan om dom faktiskt går ihop så blir det lite som att.. dom hjälper till och tar hand om varandra lite också på den sociala nivån. Man kan aldrig förutspå hur det blir, men eftersom hon är ung och van vid andra fåglar så finns det ju ändå en bra chans att det funkar, från hennes håll iallafall! …Och så beror det också på om du är väldigt mån om att dom ska vara supersällskapliga mot dig. Ofta är det, i min erfarenhet, lättare att "tämja" en fågel som har en kompis då dom har bättre självförtroende när dom vågar sig fram tillsammans osv, och speciellt lätt är det om den ena redan är lite tam och kan "lära" den andra att människor inte är läskiga osv, så jag säger absolut inte att man inte kan ha två tama och sällskapliga fåglar för att dom tyr sig till varandra och inte är beroende av människan för sällskap längre, så som många tror att det kan gå till.. Men däremot så skulle jag vilja säga att halsbandsparakiter, och från vad jag hört även alexanderparakiter, KAN ha en tendens att bara vara så sällskapliga som dess människa är. Alltså… Om du skaffar en fågelkompis till henne och på grund av den avlastningen slutar umgås med henne lika mycket som du gör nu så är det stor risk att hon typ.. inte heller vill umgås lika mycket med dig så att säga? Haha alltså, nästan som att dom tar "ett steg tillbaka" i träningen och glömmer bort att dom brukade gilla en, för att man inte konstant reinforcear det, typ.  

Min halsbandsparakit och alexanderparakit SKRIKER endast om dom är iväg från varandra. Om jag typ tar in alexanderparakit Leia till mitt sovrum för att träna henne på egen hand så börjar halsbandsparakit Meg skrika från fågelrummet och Leia börjar skrika som svar, då dom gärna vill ha koll på varandra :P Så det skulle inte Nödvändigtvis bli mer högljutt heller, utan det beror ju helt på varför hon väsnas. Skriker hon för att hon är ensam eller för att hon är glad liksom? Eller gör hon andra ljud än att skrika? Om något av dom två senare alternativen så blir hon ju inte tystare av en kompis - och man vet ju aldrig om kompisen är tyst eller inte heller. …Men det är ju som sagt bara att vänta sig med fåglar.
Så, med andra ord.. Du skulle kunna chansa på att skaffa en till alexanderparakit (eller kinaparakit - möjligtvis en äldre halsbandsparakit eller mustaschparakit då dom ändå är relativt nära släkt och får bra utbyte av varandra när det väl funkar, MEN halsbandare och mustaschisar är en hel del mindre än alexanderparakiter så det är potentiellt större risker involverade), i min erfarenhet så har det alltid blivit lättare med två fåglar än en, men det är ju fortfarande inte säkert, speciellt inte frågan om ljudnivån… Därför är det ju alltid bättre att faktiskt vara redo för vad du ska göra OM det inte funkar som du har tänkt dig efter att du skaffar en till fågel. Kan du hantera det isåfall? Vad skulle du göra? Har du en plan? 

Sen måste jag säga att det inte alls behöver vara en dålig grej att omplacera sina djur! Om man skaffar ett djur och sedan inser att man själv inte riktigt kan uppnå kraven djuret utgör så är det ju faktiskt jättebra om man erkänner det och omplacerar djuret just för ATT man vill att det ska få ha det så bra som möjligt, dvs om man har insett att vad man själv kan erbjuda kanske inte räcker! :') 

För övrigt - den minsta tillåtna burstorleken för en Alexanderparakit är 240x130x150 cm, och på den ytan får du ha två stycken, så har du en bur (voljär..) i den storleken så behöver du inte skaffa en större bur bara för att du skaffar en till fågel! :) Har du däremot en mindre bur än så, så behöver du ju egentligen skaffa en större bur redan nu.. 

Jag hade gärna erbjudit mig att ta hand om henne tills du mår bättre och känner att du kan skaffa en kompis till henne, men jag tror det vore lite dumt att introducera ÄNNU en hona nu när det mot alla odds går så bra för mina två honor, dessutom olika arter inom släktet, tillsammans… :(

Sannwa
2018-05-04 16:28
#2

#2 ledsen för så sent svar. Gör min del så kan det nog bli skönare att hon umgås med någon annan än mig. Hon är så fäst att jag kan inte lämna henne ensam även en liten stund utan att hon får panik. Min mamma är den enda som kan lugna henne en aning om jag inte är där men det hjälper inte alltid. Skaffar jag en till kanske jag umgås lite mindre men tror inte det kommer bli en större skillnad. Hon "sjunger" en hel del när hon är själv och är oftast tyst eller blir tystare om man är i samma rum som henne. Hon skriker en hel del när hon flyger men det tar jag som att hon är glad att flyga. Det är inget panik skrik direkt. Har letat lite smått på blocket och har hittat halsbandare som är 2 eller 3 år, inte mycket äldre men det är väl något. Har ingen plan direkt om det inte funkar men jag kommer inte kunna ta handom dem så omplacering blir det nog tyvär. Burstorleken är nog för liten då, har tyvär inte mer plats så antingen får jag väl omplacera henne eller hoppas på att vi flyttar i år. När vi flyttat tänkte jag bygga en utevoljär och köpa större bur. Men det är då.

Hut 2 3 4    ^w^Hjärta

Upp till toppen
Annons: