Annons:
Etikettallmänt-om-burfåglar
Läst 1454 ggr
[Emma--]
1/31/13, 12:57 PM

Hjälp att tolka situationen

Jag vill inte terrorisera uppfödaren med mail hela tiden, men om hon läser här får hon gärna svara också förstås :P 

Det här kanske bara blir att skriva av sig, och hoppas på lite positiva erfarenheter och kanske svar som kan lugna mig lite :P

Har ju haft båda mina fåglar sen i början av december. Första fågeln hann jag ha hemma några veckor innan den andra kom hit. 
Vi har börjat tamhetsträningen men har blivit sjuk två veckor och sen haft en allmänt stressig period så har inte tränat så hårt utan mest suttit bredvid och pratat och matat dom med hirs. Båda kan klättra upp på fingret och så länge man inte gör hastiga rörelser eller kommer för nära ansiktet så har dom inget emot handen.

Men så har dom kommit in i någon  slags trotsålder som jag fattat det och skriker mer eller mindre hela dagarna och speciellt hanen då. Innan fick dom vara ute ur buren större delarna av dagen och ibland även på nätterna men efter att dom började flyga runt och skrika så har jag minskat på det och det blir inte dagligen och lite beroende på mitt och sambons schema förstås. 

Skriket håller i sig , men vissa dagar sjunger han mest.

Det var "problem" nr1. 

Här hemma bor det också 2 katter, och speciellt ena tycker det är himla spännande varelser som flyttat in i rummet. Vi ville gärna ha fåglarna ute i vardagsrummet så vi har prövat för att se katternas reaktion och fåglarnas reaktion. Katternas jaktinstinkt kommer tydligt fram även om dom gärna bara sitter och spanar, och fåglarna gillar inte närvaron av katter och jag upplever att speciellt första fågeln, Peek-a-boo, tycker väldigt illa om katterna och gillar inte alls att ha dom i närheten. 

Det är väl min första fundering för jag tolkar fågeln som att den blir förbannad/rädd. Spänner ut vingarna lite som att den är redo att flyga, börjar skrika och ha sig (är i övrigt tyst i princip) och knackar med näbben, och så är toffsen platt mot huvudet.
Detta kan hen göra även när bara jag sitter där inne och katterna är utanför dörren.
Vilket gör mig rädd att det ska innebära en stress för fåglarna.

Nästa "problem" är väl att katterna (speciellt Greta) tycker fåglarna är så spännande att hon sätter sig och mjauar vid dörren för hon vill dit. Vi kan leka med henne i timmar men det gäller i princip alla hennes vakna timmar för att hon inte ska gå till dörren för att mjaua. 
Och jag kan alltså inte ens gå in till fåglarna om inte sambon är hemma och håller koll på katterna medans. Brukar försöka smyga in när katterna sover men Greta har stenkoll och reagerar så fort jag öppnar den dörren så är inte alltid det lyckas.

Jag reagerar väl med oro och är frustrerad över situationen men det är nog mest för att sambon jobbat mycket kväll medans jag själv bara arbetstränar för att se hur mycket jag orkar. Har ont i kroppen, jobbigt i huvudet och är extra trött och när sambon då jobbar kväll så gör jag allt här hemma. Och när fåglarna skriker och Greta mjauar och kräver att jag aktiverar henne hela dagarna så blir det totalkaos i min hjärna och jag känner mig bara stressad.

Har ni några tips och trix eller bara lugnande ord eller i värsta fall bekräfta det jag tror är negativt så skriv gärna.  

Känner mig som världens sämsta matte som ens reagerar och blir frustrerad. Är ju jag själv som valt att skaffa djuren och dom beter sig då normalt så jag är inte sur på dom eller så. Det är bara att situationen med allt är jobbigt och imorgon ska jag även börja jobba lite mer på ett nytt ställe och kommer vara stressad över det också ett tag tills jag vant mig. Så det blir väl lite mycket bara.

Just nu känns det bara som att kombinationen med mina katter och mina fåglar inte kändes som en lyckad eller bra idé. Men jag hoppas att det ska ordna sig.
Angående katter och fåglar hör jag gärna om historier hur det gått för andra som har både katter och fåglar. Både där fåglarna kan vara i samma rum, eller där fåglarna helt enkelt får vara i ett annat rum.

Hoppas nån orkade läsa :P

Annons:
[vädur-52]
1/31/13, 1:17 PM
#1

Min erfarenhet av att ha katt och fåglar i samma rum är alldeles

för riskabelt.Jag har levt med dom separerade i 20 år säkert.

Kattens jaktinstinkt går inte att eliminera såpass att man kan vara

säker.Den enda kombination som jag vet fungerar är när det

handlar om en större papegoja.Har haft en amazon i ca.25år och

när den gick ner på botten blev han för stor helt enkelt och då

backade katterna.

[Emma--]
1/31/13, 1:21 PM
#2

#1 Nej det tänker jag aldrig riskera. Hade bara gärna velat ha buren här ute i vardagsrummet men skulle aldrig låta fåglarna flyga fritt medans katterna är i samma rum. Men det verkar inte kunna bli möjligt heller.

MimmiH
2/5/13, 10:27 AM
#3

En jobbig situation ni alla har - människor, fåglar o katter.

Skriken kan ju bero på att de vill ut ur buren, vill flyga fritt - att de är missnöjda med något.

Mitt råd att antingen välja mellan att ha katt eller fåglar. Ett annat alternativ är att skaffa en stor voljär med dubbelt nät som tillåter ordentlig flygning för fåglarna även om de är instängda. En voljär som du kan gå in i och umgås med fåglarna. Ytterligare ett alternativ är att göra ett fågelrum, ev. med nätdörr. Risken är att katterna kan smita in i det.

Det dubbla nätet är en säkerhetsåtgärd så att katterna absolut inte kan komma åt att skada fåglarna om de är i samma rum.

Jag har själv blivit tvungen att ta hand om en katt som annars skulle avlivas. Mina fåglar lever bara i sina voljärer. På kvällen är katten som piggast och när jag ger kvällsmat till fåglarna så skrämmer katten den fågel som inte kan flyga ordentligt. Jag har löst det så att jag ger katt och fåglar kvällsmat samtidigt och stänger in katten i ett av våra två rum, sedan får hon vara där äver natten.

Dubbelt nät är ett måste för oss. Katten är 14 år och sover mycket på dagarna, till våren ska hon börja få gå ut samt även fåglarna till utevoljären så då blir allt lättare.

Lycka till, skriv gärna mer och berätta hur det går.

Hälsningar från Mimmi och flocken
medarbetare på Undulater & Burfåglar
www.skoldpaddormedmera.se

 

[Emma--]
2/5/13, 1:11 PM
#4

#3 Jo lite jobbig situation har det blivit. 

Med fåglarna känns det som att jag provat allt. Att dom får vara ute mycket, ute mindre, musik, öppna persienner, stängda persienner osv. Nu har dom fått vara ute några dagar i rad några timmar men dom skriker ju tyvärr ute också. Men då får dom i alla fall flyga av sig lite mer.
Har lyckats få sitta där men när dom är ute går det inte alls tamhetsträna eftersom dom skriker och alltid är det någon som flyger så att den andra fågeln också flyger iväg så sitter mest och pratar med dom en stund.
Och som jag fattat det kan det bero på trots, och att dom skriker för att dom kan.
Vissa dagar sjunger ju dock hanen mer än skriker så dom dagarna är lugnare.

Angående buren så är jag inte nervös att katterna kommer ta sig in. Och rummet fåglarna är i kan dom vara ute i länge och visst finns risken men jag vet ju hur katterna är så jag håller 100% koll så att dom inte smiter in dit. Men vill inte lämna fåglarna ute när jag inte är hemma ifall att katterna skulle få för sig att hoppa mot handtaget.
För som fåglarna reagerar så tror jag inte katterna i samma rum är någon bra idé alls. Peek-a-boo är i vanliga fall väldigt tyst men kommer katterna i närheten börjar hon skrika och flaxa med vingarna och knacka med näbben.

Hade helst inte velat behöva välja mellan katt och fågel i alla fall :/ Väntade så länge på att få hem fåglarna och verkligen längtat efter att ha fågel här hemma. För blir det att välja så stannar katterna.

Tack för tipsen i alla fall. :)

Elcyion
2/8/13, 4:06 PM
#5

Jag kan absolut noll om fåglar, men jag såg ett tips på TV med en katt som kunde öppna dörrar. Där satte ägarna en runt knopp (sådan som de har som standard i USA) och den kan katterna inte öppna. Kanske ett alternativ för att du ska kunna ha fåglarna ute även när du inte är hemma?

Medarbetare på jack russel terrier

[Emma--]
2/8/13, 4:41 PM
#6

Jo det skulle ju hjälpa med det, men tyvärr är det så mycket annat som gör läget svårt. Men tack för tipset :)

Jag är ändå hemma så pass mycket så fåglarna kan vara ute flera timmar varje dag. Jobbar som mest till 12 på dagarna nu, och visst kan det bli mer sen men jag börjar 6 på morgonen så fåglarna kan ändå hinna vara ute massor.
Och som jag känner det så är det inte problemet egentligen.

Pratade med uppfödaren lite om detta, och hon påpekade något som jag tror kan stämma. Att fåglarna skriker mycket för att dom tycker det är tråkigt där inne i rummet dom är i. Fåglarna har växt upp i en miljö med många andra fåglar och mycket som händer runt omkring och nu sitter dom i ett rum där det är tyst. 
Fåglarna skriker ju ibland även när jag är där inne, men jag kan tänka mig att det inte är helt omöjligt att det är pga det.

Men problemet som verkligen måste lösas om det är den orsaken är att vänja fåglarna och katterna med varann. Så att fåglarna kan få vara ute i vardagsrummet så dom får vara med hela tiden även om det blir en del tid i buren eftersom jag i såna fall kommer behöva stänga in katterna i sovrummet för att fåglarna ska få vara ute eller om fåglarna ska få flyga av sig i sovrummet dom bor i. 

Jag vet inte vad jag ska göra. Kanske borde fåglarna bara få flytta till någon som kan ge dom en bättre miljö :/ 
Jag trodde inte det skulle bli såhär mellan fåglarna och katterna. Då hade jag lagt ner mina tankar om fåglar direkt även om jag gärna velat ha fåglar..

Jag får fundera lite hur jag ska göra. Och om jag kan lösa det så det funkar för alla här hemma.

Annons:
Upp till toppen
Annons: