http://burfaglar.ifokus.se/discussions/4ff5d5a6d4ebea3054004434-fordelar-och-nackdelar?discussions-1

Läs den tråden och vad Ixectrona skrev!

Detta skrev hon läs allt:

"

Är du tretton år gammal skulle jag inte rekommendera någon större papegoja, och absolut inte de vita kakaduorna (nymfkakaduor är svarta kakaduor).

Jakos och kakaduor "tävlar" så att säga om att vara de känsligaste fåglarna som finns. Båda har mycket lätt för att plocka sig, även för "småsaker". Man kan ta hur bra hand om den som helst, och de kan ändå lida så pass av fångenskap att de sliter ut fjädrarna och i värsta fall tuggar upp skinnet (ffa. hos kakaduor).

Kakaduorna är dessutom EXTREMT högljudda, ja. Fåglar man träffar i djuraffären är ingenting i jämförelse. Och ja, vita kakaduor skriker även på natten… mina skrek varje kväll, utan undantag, i högan sky minst femton minuter varje natt efter att jag släckt lampan.

Då hade jag ändå två kakaduor, som hade sällskap och trygghet av varandra, och jag är inte den enda som haft det så.
Och det är INTE roligt om man bor i tätbebyggt område, om man är trött, eller kanske senare i livet om du har barn - omöjligt (de lever ju ändå 40 år+, kanske uppåt 100).

Min Meyers går och sätter sig själv på sin sovpinne i buren när hon ska sova. Inget krångel, och så har hon gjort i snart nio år.
För att få kakaduorna att sova var jag tvungen att släcka ned varenda lampa, stänga alla dörrar som kunde stängas, dra ned persiennerna (gatulysena utanför störde dem), sätta mig i mitt rum (två rum bort), stänga dörren och vara tyst själv.

Om jag bara harklade mig eller hostade, mitt i natten, två rum bort med stängda dörrar, så började de gallskrika. Jag överdriver INTE. 
Och nästan varje morgon vaknade jag till skrik, för de ville ut ur burarna. Om jag inte vaknade av dem så började de skrika när jag lyfte huvudet från kudden - helt sant, fast jag förstår inte hur de kunde höra det.

De måste ha många timmars tid utanför burarna varje dag, och även om man har tiden, så är det extremt få människor som skulle stå ut med det. Man KAN inte ägna sig åt annat när man har dem ute.
Lådor ska öppnas, de flyger runt, allt som kan tuggas på ska tuggas på, min ena hade dessutom ett "hat" för plastpåsar, så hade man plastpåsar framme såg han det som sin uppgift att förgöra dem. 

Har man andra djur, som hund eller katt, lär fåglarna jaga dem.
Kakaduor är inte rädda för golvet utan springer gärna runt från rum till rum, även om de kan flyga (och de har ingen instinktiv rädsla för katter som småfåglar har). Och flyga måste de - de behöver mycket motion.

Kakaduor är även de "showigaste" av alla papegojor. Detta innebär att de älskar att flaxa runt som tokar, skrika i högan sky (och jag menar HÖGT, en gång när jag var ute med min första kakadua var vår katt femton meter bort och började springa som tusan när kakaduan började skrika), flyga och ha sig.
En "kul" grej brukade vara att hålla i sig med fötterna i buren, flaxa jättesnabbt (så lätta saker i rummet flyger iväg), och när de blir så upphetsade… skriker de.

Jag hade haft marsvin i mängder, hamstrar, kanin, hjälpt till med hund och katt, akvarium, mindre gojor, men när jag skaffade kakadua märkte jag att jag hade inte tid med något längre.
Han var som min bäbis, ett småbarn som kan skrika i 110 decibel, flyger, är antisocial (attackerar vissa människor som de inte gillar och kan vara extremt oförutsägbara - min kontaktperson fick en gång ett stort blödande sår alldeles under ögat, och hon stod bara oskyldigt på andra sidan rummet) och har en flismaskin i ansiktet.
Och de växer aldrig upp.

Så jag skulle aldrig rekommendera kakaduor till någon, för fåglarnas skull. Bara de som har vana av papegojor sedan tidigare, verkligen vet vad de ger sig in på och som har ett stabilt liv - alltså inga ungdomar.
Jag var ung när jag hade mina (jag är fortfarande ung), och ja, det hade varit väldigt annorlunda om jag varit vuxen, mogen och med en stabil livsstil.
INGEN vet var man är om fem, tio eller femton år när man är såhär ung.

Men jag vet en kakadua som jag faktiskt kan rekommendera - nymfkakaduan.
De finns i en mängd färger, är bland de trevligaste tamfåglarna som finns (de är semidomesticerade då de avlats i fångenskap ett tag), och som övriga svarta kakaduor har de inte samma problem med känsliga psyken och skriker inte lika högt eller mycket, de dammar, men inte lika mycket som de vita.
De behöver fortfarande stora burar och mycket flygtid, men de går inte att jämföra med de vita.

(För att förtydliga - vita kakaduor är de vars artnamn börjar med Cacatua, som gultofs, vittofs/alba, moluck, blåögd, goffins, barögd osv. Svarta är släktena Calyptorhynchus, Probosciger, Callocephalon osv., som korpkakaduorna, palmkakaduan och hjälmkakaduan.)

Jakos har jag aldrig haft, men jag vet att de är känsliga, rätt lättskrämda (mer så än den genomsnittliga papegojan i alla fall), har lätt för att plocka sig och är kanske den mest intelligenta av alla fåglar.

Intelligens är charmigt, men det gör sig inte bra i ett "husdjur".
Intelligens betyder = Lättare att hamna i trubbel, lättare att lära sig att öppna saker man inte vill att de ska öppna (kakaduor använder även sina fötter mycket och kan t.o.m öppna lås inifrån buren, en av mina lärde sig det själv genom att studera mig), lättare för att lära sig manipulera sin ägare, kräver mycket mer mental stimulans, lättare för att bli deprimerad i fångenskap, osv.

Här nedan har vi en glad albakakadua som visar upp sig, och i bakgrunden hör man sedan en gultofs. Tänk på att de inte bara låter så när du tycker att du orkar, utan även när du har ont i huvudet, är sjuk, vill vila, har mycket jobb att göra, tittar på TV, osv. 

På min hemsida har jag fler sådana filmer, och artiklar (inte alla skrivna av mig): http://parrotjungle.communityisland.com/
Och här har jag en artikel just om de olika arterna och artgrupperna.

Jag vet att jag låter hård, det kanske t.o.m låter som att jag hatar kakaduor, men det gör jag inte. Jag älskar dem mer än nästan något annat men de ska helt enkelt inte vara husdjur. Och de som är husdjur bör vara bara i händerna på de som verkligen vet vad de håller på med.

En trettonåring kan veta mycket, du kan vara jättekunnig och mycket mer mogen än de flesta trettonåringar, men du är inte samma person nu som du kommer vara när du är 23 och 33, och när man är så ung vet man inte vad man klarar, man känner inte till sina gränser och vet nästan ingenting om sin framtid.

Så det är helt enkelt att börja med helt fel förutsättningar, om man skaffar sig kakaduor eller stora papegojor när man är så ung."

Instämmer med föregåande, det är något man bör tänka igenom noga, inte bara för att det är kul att ha en fågel som pratar:)

Lycka till:)

ok men jag vill inte ha en högljud irreterande fågel som 1# säger…. vill ha en lugn och snäll, vilken pasar då?

#3 Hur gammal är du? Du inser väl att du inte kan köpa en talande fågel?

hahahha jag vet att det inte finns talande fglar men menar fåglar som man kan lära de ord eller typ hej… ;)

#5 Okej men vet du hur länge en papegoja lever?

ja läste att de kan leva 70år eller uppåt

Nymfkakaduor kan ju lära sig ord, är snälla och fina.

8# Tack så mycket!  :D

Vad sägs om dvärgpapegojor då? smutsar de ner mycket?

Dammar de ner mycket?

Fäller de mycket?

Är de högljuda?

Kan de lära sig att säga några ord?

Är de snälla?

Kanske många frågor men det är viktigt att fråga innan man bestämmer sig ;)

Samma frågor vad det gäller morrhuvade papegojor!

Dvärgpapegojor agapornis alltså kan du inte lära tala.

Dammar inte värre än vad en undulat gör & dom skräpar inte ner mer heller utan det är ungefär likadant.

Lite mer ljudstyrka än vad undulater har men dom låter bra mycket mindre än vad till exempel en nymfkakadua gör.Dom har ett metalliskt läte som kan vara irriterande fast dom tjattrar inte hlea tiden som till exempel undulater gör.

Lite svårare att tämja än andra arter men det går…men kräver tålamod & mycket träning.

Fågeln blir vad du gör den till….är du snäll så är fågeln snäll,är du dum så glömmer en dvärgpapegoja aldrig det för den har snuskigt bra minne.

10# Jahha men morrhuvade papegojor blir de.. storaa?

Morhuvade är större än agapornis men jag kan inget om morhuvade papegojor.

#11 Fråga Minoth! Hon har två stycken :)

det är svårt att svara på frågan "är de snälla" när det gäller papegojor, det är som att fråga om till exempel en viss hundras är "snäll". det beror på djurets eget psyke och uppfostran :)

eller om hundar i allmänhet är "snälla" snarare…

Jag har skrivit en del till bambi :)

JA TACK ALLA FÖR ERA svar! :D ska läsa igenom nogrannt och länge, för jag kan inte skaffa en papegoja och sedan slänga!

PS: jag tröttnar aldrig på ett djur, ett djur är inte ett fjur utan en vän för livet.. <3

Är bra att fundera läänge, riktigt länge. Över ett år eftersom det är ett stort beslut anser jag:) Lycka till:)

morhuvad papegoja och nymfparakiter (de lär sig tricks ganska fort).

du kan också kolla på birdtricks.com. det är på engelska men det är 3 papegojexperter som äger det. de har skrivit om de vanligaste papegojorna.