Zebrafinkar är en helt underbar liten fågel. Men bara för att dom är små innefattar det inte att dom är lätta att sköta. Här tas upp mer om det det hela……

Zebrafinken som jag tror dom flesta vet vilken art detta är, är en söt och mycket aktiv liten fågel. Dom gör underbara små ljud och dom är sällskapliga och nyfikna små fåglar som lockar fram ett leende i allas ansikten med sin livliga natur.

Den vilda zebrafinken
Den vilda Zebrafinken är hemmahörande i Australien. Denna lilla fink går under andra namn än zebrafink i andra länder, det vanligaste är zebra finch men kallas både för Chestnut-eared finch och spotted-sided finch. Aboriginernas namn på denna art är Nyi-Nyi och Nyeen-ka.

Zebrafinkar är ursprungligen från de torra områdena i Centrala Australien och lever i stora flockar men denna art kan också hittas i Indonesien och Östtimor. Zebrafinken delas in i två underarter Timor zebrafink som finns i Indonesien samt Östtimor och australisk zebrafink, den som lever i Australiens inland. Timor zebrafinken är något mindre än den australiska.

När det kommer till färgen hos denna art är zebrafinkarna dimorfa vilket innebär att hanarna har en färg och honorna har en färg. Hanarna har röda kindfläckar, svartvita ränder på halsen, dom har en kastanjebrun sida med vita prickar, en stjärt som är svart med vita prickar, vitt bröst och har också en grå färg på ryggen med kanelfärgade/grå vingar.

Medans honorna är gråa och grå/kanelfärgade på vingarna, utan kindfläckar, ränder och där det bara finns fläckar på stjärten. Ungarna är gråa med svarta näbbar, honorna får sol röd näbb och unghanarna får sin orange näbb och färgar ut efter ca 90 dagar. Genom avel har det framkommit en hel del färgmutationer i fångenskap där man också kunnat ändra den dimorfa delen hos honor och hanar.

Denna lilla fink eller som den är en astirld och är flocklevande har en livslängd i det vilda på ca 2 till 12 år. Vikten hos denna art är 12 g men kan variera då dom är individer men runt 12 g och dom har en längd på 10 till 11 cm.

Zebrafinken återfinns i gräsbiotoper, ofta i närheten av vatten och buskar, och även i öppna odlade områden där dom äter och söker föda på marken och födan består huvudsakligen av många olika sorter gräsfrön men då gräsfröna minskar under säsongen och inte finns lika mycket av står också frukt, bär, insekter och annan vegetation på listan att äta.
Jag hittade också en studie på hur denna art kan klara sig så länge utan vatten och det framkom att dom kunde leva i 1 och ett halvt år utan vatten där det också fram kom att dom levde på metaboliskt vatten som är det vatten som frigörs som en biprodukt inne i cellerna vid cellens metabolism så dom är ena riktiga överlevare. Men däremot kan denna art inte vara utan föda.

Denna art häckar när det finns gott om mat och är inte kräsna om vart dom häckar och lägger 2 till 7 ägg. Häckningssäsongen sker mellan augusti och december. När det är dags för parning brukar paret ses putsa varandra. Honan lägger ett till två ägg om dagen och både honan och hanen ruvar på äggen. Ruvningen börjar när tredje till fjärde ägget lagts och ruvas i ca 14 dagar. Båda föräldrarna matar ungarna och när två veckor gått är ungarna flygfärdiga.

Kosten för zebrafinkar
I det vilda äter denna art en stor variation av halvmogna och precis mogna frön, även torra frön ingår i kosten från olika grässorter och buskar.

70% av kosten ska bestå av en stor variation av frön av bra kvalité. små frösorter först och fräsmt så frösorter så som siskfröblandning som har en stor variation ihop med en bra annan fröblandning som bas med hirs och kanariefrön, solrosfrön ska ges sällan men kan erbjudas då och då. Vallmo frön och chiafrön är bra att erbjuda också, lagom fett i dessa och chia frön innehåller bra med omega 3.

30% av kosten ska bestå av mörkgröna bladgrönsaker, grönkål, örter, odlade skott (vetegräs, korngräs, havregräs, majsgräs, ärtskott, solrosskott etc.), groddar och blötlagda frön.

Då och då kan bär som blåbär och hallon och frukt som äpple och apelsin klyfta erbjudas som en variation men frukt och bär bör vara en väldigt liten del av kosten. även broccoli, paprika kärnhuset, riven morot, selleri, ärtor, majs, gurka och sötpotatis kan erbjudas. Även kokt ägg kan erbjudas någon gång i veckan som ett tillskott i kosten dagligen när dom häckar och då kan man blanda i lite probiotika för fåglar också. På sommaren att ge av det naturen har att erbjuda så också ätbara blommor är ett välkommet tillskott i kosten.

Man skall också se till att det finns ett vitamin och mineralpulver, sam ett bra kalkpulver i buren som dom kan äta av när dom känner att dom behöver det. Servera gärna deras mat etc. på golvet av buren/voljären, sprid ut de torra fröerna så dom måste jobba för att äta och finna mat där dom också måste vara i rörelse så som i det vilda, göm gärna i halm eller hö.

Burhållning
Att införskaffa en rejäl bur åt sina fåglar är något som är lag på, minsta tillåtna lagliga måttet är längd minst 80 cm, höjd minst 60 cm, bredd minst 45 cm. men ju större desto bättre. Dom gör sig mycket bra i större voljärer. Fåglar flyger mycket varje dag i det vilda och rör på sig hela tiden och gör åt energi. Kanariefåglar flyger i det vilda långa sträckor varje dag för att fina föda, vatten och bra häckningsplatser.
Att stänga in sin fågel i för liten bur utan chansen att kunna komma utanför att flyga är inte bra för fågeln. Det finns bara massor med fördelar att ha en stor bur jämfört med icke bra fördelar att ha en liten bur. Fåglar är fortfarande vild i sinnet och är en individ precis som du och jag och behöver också utrymme för att må bra.

Motion är superviktigt för fåglarna
Fåglar är gjord för rörelse och inte för ett stillasittande liv i en trång liten bur! Fåglar behöver röra på sig för att behålla sin hälsa och prestationsförmåga. Fåglarna har samma arvsmassa i dag som då, dom är vilda i sinnet och precis som sina vilda släktingar är dom flesta fåglar nomader i det vilda och flyger långa sträckor varje dag för att finna föda, vatten och bra häckningsplatser.
Hälsovinsterna är stora om fåglarna får regelbundet flyga och hålla igång jämfört med om dom är mest stillasittande. Dom blir gladare, kan lättare hantera stress och hålla vikten. Dessutom blir dom piggare. Starka muskler stöder och skyddar lederna, dessutom förbättras rörligheten och balansen. Det är viktigt att man sysselsätter sina fåglar med olika leksaker, grenar att gnaga på och att dom får flyga fritt så mycket som möjligt och att man har stora burar.
Dålig motion kan då öka på fettansamlingarna hos fåglarna som då lättare blir tumörer. Friflygning i ett rum eller huset/lägenheten är något som är mycket viktigt för fåglarna. När dina fåglar är ute och friflyger i rummet är det viktigt att tänka på fåglarnas säkerhet.
Att fågelsäkra rummet är ett måste då en dvärgpapegojnäbb kan orsaka mycket skada både på inredning, sladdar mm. och sig själv. det finns också olika andra saker vi har i hemmet som är skadligt som man bör ha uppsikt över när ens dvärgpapegojor är ute och flyger.
Något mer som är viktigt är att tänka på att inte ha öppna fönster eller dörrar. Ett tips är att man kan ha nätdörrar och nätfönster. Då slipper man en förrymd fågel.

Grenar
Grenar är naturens klo och näbbtrimmare, grenar från naturen stimulerar fötterna, inget slår äkta härliga naturgrenar. Svarvade pinnar och plast-pinnar är superdåligt för finkarnas fötter och föreslås att inte ha i buren alls! även sandpappersrören som säljs i affärer borde inte få säljas då dom inte gör någon nytta alls enbart onytta, kan ge sår på deras fötter.

Giftfria Trädsorter samt knopp, blad och Blom!
Al, Alm, Asp, Berberis, Bok, Björk, Camellia, Citrusträd (Lime, Kumquat, Eukalyptus, Fikon, Grapefrukt, Apelsin och Citron), Ek, Gran, Hagtorn, Hallonbuske, Hassel, Havtorn, Lind, Lönn, Magnolia, Mandelträd, Orm-hassel, Päronträd, Rosträd, Rönn, Rönnsumak (Enbart Rhus typhina att ha hos fåglarna), Spirea, Syren, Syrenbuddleja, Sälg, Tall (grenar av Tall bör torkas noga så kådan torkar till) Vinbärsbuske, Vinranka, Vide och Äppelträd.

Giftiga trädsorter!! Barrträd bör undvikas på grund av kådan särskilt till finkar och praktfinkar (låt grenarna få torka till innan ni sätter in dessa till mindre arter), Idegran, Getapel (rhamnus cathartica), Gullregn (laburnum), Hästkastanj (aescullus hippocastanum).

Leksaker?
Zebrafinkarna behöver inte leksaker i den utsträckning som papegojor och parakiter behöver. Men grenar av olika slag och på olika sätt är uppskattat även gungor i trä och tyg kan också vara uppskattat. Tänk på att fåglar i naturen letar ständigt efter mat, gör nya upptäckter, gör val och förblir aktiva för att trivas. Eftersom sällskapsfåglar inte lever i sin naturliga miljö är syftet med miljöberikning till att förbättra en fågels livskvalitet, naturliga instinkter, allmänna hälsa och välbefinnande.
Fåglar är intelligenta varelser och de kan lätt bli uttråkade av samma mat, leksaker och omgivningar. Försök att ständigt lägga till spänning och intresse för din fågels liv genom att erbjuda nytt i miljön med olika texturer och detta hjälper till att förhindra tristess och de negativa effekterna av tristess.

Tänk dig in i ett liv där du fått livstids fängelse och tänk sedan på livet för fåglar i fångenskap som är inlåsta i en bur/voljär hela dagen medan deras ägare arbetar eller tar hand om sina dagliga bestyr.

Tänk på att spegelgungor inte är en lämplig leksak för fågeln. Den kan bli så upp i att mata sin fågelkompis i spegeln att den inte gör annat, dom kan också få psykiska störningar av att sitta och uppvakta något som inte finns och de kan få krävinflammation av att stöta upp mat, dagarna i ända.

Uvb-ljus väldigt viktigt för inomhuslevande fåglar
Att ha en lampa med UV-ljus för fåglar som inte vistas regelbundet i utevoljär är att rekommendera. man kan införskaffa en uv-lampa som avger uvB. Fågelns belysning skall helst följa ljustiden utomhus.
Detta hjälper fågeln att ställa in sin inre klocka, reglera sitt endokrina system (endokrina körtlar är samlingsnamnet för de körtlar som bildar, ibland också lagrar och avger hormoner direkt till blodet), matsmältning, att få en fin fjäderdräkt och för att hålla sig frisk och sund. Fågelns färger förstärks och framträder ljuset. Ljuset utlöser också häcknings- ruggnings- och flyttbeteendet.
Det viktiga vitamin d3 som fåglar annars tillgodogör sig från solstrålar får dom genom en uv-lampa. Fågeln är väldigt beroende av sin syn och deras färgsyn är mycket mer utvecklad än vår och det hjälper UV-lampan till med. UV-ljuset hjälper också fågeln att ta upp D-vitamin ur kosten, som i sin tur underlättar kalciumupptaget.

Häcka sina zebrafinkar
Det finns inte många fåglar som är så häckningsvilliga som zebrafinken. Men Att häcka sina zebrafinkar är ett väldigt stort ansvar och man bör tänka efter noga innan man sätter sitt par i häck, då häckning inte alltid är en dans på rosor!
Zebrafinkar bildar par för livet vilket är väldigt viktigt att komma ihåg. Det är viktigt att man granskar det par som ska få häcka noga. De får inte vara sjuka eller svaga, de måste ha goda egenskaper man vill föra vidare och de måste leva under hälsosamma förhållanden. Det är också viktigt att läsa på ordentligt innan man ens funderar på att häcka sina fåglar.
Ett zebrafinkspar är redo att häcka när man matat upp dom ordentligt med en varierad kost med ökad mängd protein och kalcium i deras kost. Grönsaker, örter, bär, frukt, blötlagda frön, groddar, odlade skott och kokt ägg. Gör gärna chop mixar med mer protein och kalcium i kosten. Även att ge multivitaminer och mineraler. En uvb-lampa är viktigt att erbjuda också.

Efter ett par veckor är det dags att sätta in ett red, en speciell holk som är för finkar som kan köpas i djuraffärer. Det är viktigt att man erbjuder bo material då dom boar innan. Man kan köpa en påse med särskilt bomaterial som fåglarna själva lägger in i boet. Man kan också ge torkat gräs och halm. Tänk bara på att aldrig ge fåglarna bomull eller vadd, det är väldigt lätt att det fastnar runt ett ben och det kan gå väldigt illa.

Efter några dagar kommer första ägget och därefter lägger honan ett ägg varje dag, mellan 4–6 ägg. Hanen och honan brukar turas om att ruva äggen och det gör dom i 11 till 12 dagar, sedan kläcks ungarna med samma mellanrum som äggen lagts. Båda föräldrarna hjälper till med matningen av ungarna.
Ungarna lämnar boet när de är ca 20 dygn gamla. Därefter fortsätter föräldrarna mata sina ungar tills de kan skala fröna själva och det brukar vara runt 35 dagar gamla. Ut färgningen sker när ungarna är omkring 9–10 veckor gamla. I vissa fall blir föräldrarna aggressiva mot ungarna när de kommer upp i denna åldern och då bör ungarna skiljas från föräldrarna.

Vanliga sjukdomar hos Zebrafinkar
Listan kan göras lång men här kommer några av dom:
En av de vanligaste sjukdomarna hos zebrafinkar är tarminflammation eller enterit som det också heter. Symptomen på denna tarminflammation är diarré, apatiskt beteende, viktminskning och dåsighet. Orsaken till denna åkomma är ofta avsaknad av bra och varierad mat, plötsliga temperaturförändringar, bakterier som Escherichia coli, Pasteurella och Salmonella. För att slippa detta är det viktigt att vara noggrann med både städ och kosten. Även att förbereda dom för att vara ute om man tänker ha dom i utomhusvoljär så att dom vänjer sig vid temperaturerna. Börja på sen vår-sommar.

Förstoppning är en annan vanlig problematik hos arten. Symtomen inkluderar svårigheter att bajsa, svullen mage och inflammerad och irriterad kloak (rumpa). Det är vanligt att se fågelns stjärt röra sig upp och ner för att försöka få ut avföringen. Orsaken till detta problem är deras kost. För torr kost är inte bra, men också plötsliga temperaturförändringar.
För att förhindra detta behöver dom en balanserad och varierad kost som är rik på fiber. Och att vara uppmärksam på plötsliga temperaturförändringar. För att behandla förstoppning måste man byta mat och ge dem en vattenrik kost för att reglera magen och deras tarmflora. Det kan också vara bra att ge tillskott av kol och hampa olja/kokosolja blandat med lite vetekli för att ge lite glid i magen.
En av de vanligaste åkommorna hos zebrafinkar är inälvsmaskar. Symptomen på denna sjukdom är dåsighet, vita fragment i avföring och viktminskning. Orsaken till maskar är parasiter som rundmaskar, bandmaskar och Capilaria, och kan ibland överföras genom dålig mat och ostädade burar. Man behandlar med avmaskningsmedel från veterinär. Man förebygger detta problem genom att rengöra deras bur, har koll på deras hälsa och ger dom bra mat. Att hålla buren ren är det bästa sättet att förebygga mask.
Tappa fjädrar och ruggar igen efter att dom ruggat. Detta sker oftast under sommaren och det är hygienen i deras miljö och kosten som ligger till grund för detta. Alltså en varierad kost och hålla rent åter igen. Vitaminer och mineraler kan behövas som tillägg.

Koccidios/ Coccidios orsakas av en encellig organism en protozo som är ett samlingsnamn för diverse olika encelliga eukaryota organismer som kallas koccidia. Koccidia är underklassificerade i ett antal släkten (grupper), och varje släkte (grupp) har ett antal arter. Koccidios smittar inte människor eller husdjur med undantag för kaniner. Symptomen brukar vara många så som diarré som kan vara vattnig, blodig, eller innehåller grönaktigt slem. Depression, Tappad hållning, Minskad aktivitet, Aptitlöshet, Viktminskning, Minskad törst, Minskad tillväxttakt hos unga fåglar,
Minskad äggproduktion, Ruggiga fjädrar, Blek hud, Sekundär infektion från ett annat smittämne, Skakningar, Kramper, Hälta, Utmärgling, Uttorkning och i värsta fall Död.
Behandlingen består av sulfapreparat som är en grupp av kemiska föreningar med antibiotisk funktion som hämmar bakteriers syntes av folsyra.
Även probiotika bör sättas in för att stärka immunförsvar, mage och tarm. B-vitaminer är viktiga för att stärka kroppen. Även att städa allting på botten av buren och runt om samt mat och vattenskålar etc. för att få bort avföringen där smittan kommit ifrån. Kosten är åter igen av yttersta vikt.

www.pbspettravel.co.uk
www.efinch.com (http://www.efinch.com/species/zebra.htm)
www.wikipedia.org (https://en.wikipedia.org/wiki/Zebra_finch)
www.lafeber.com
www.animalspot.net
www.djur.cob.lu.se
www.djur.cob.lu.se
www.sv.wikipedia.org
www.melbournebirdvet.com
www.animals.onehowto.com
www.efinch.com
www.wikipedia.org
www.lafeber.com
www.animalspot.net
www.djur.cob.lu.se
www.sv.wikipedia.org
www.omlet.co.uk