Papegojor

Fakta Om Praktrosellor Och Andra Rosellor!!

2013-05-01 15:30 #0 av: JohannaN

Rosellan har blivit en allt mer populär burfågel och här tas upp fakta och skötselråd om denna färgsprakande parakit.......

Pepper visar upp hur vacker en rosella verkligen är.

Praktrosella (Platycercus eximius), är en art i släktet rosellor. Den hör hemma i sydöstra Australien och Tasmanien. Det har introducerats till Nya Zeeland där vilda populationer finns i norra delen särskilt i den norra halvan av ön och kring Hutt Vally. Även i bergen närheten av Dunedin på Sydön. Praktrosellan är utöver det spridd runt hela världen som populär burfågel.

Praktrosellan fick sitt namn av George Shaw år 1792. Arten har ibland betraktas som en underart till Vitkindad rosella (P. adscitus). Namnetblekhuvad rosella har använts som samlingsnamn när man pratat om vitkindad rosella och praktrosellan. Hybrider av de två arterna har registrerats där de mötts i nordöstra New South Wales och sydöstra Queensland.  Det finns tre underarter: Platycercus eximius eximius, Platycercus eximius elecica ochPlatycercus eximius diemenensis. 

I naturen lever rosellorna nära floder och bäckar, dom är otroligt nyfikna och skickliga flygare. Deras föda består av gräs, fröer, frukt, blommor, insekter och larver.  Praktrosellan är 30-32 cm lång, den har rött huvud med vita kinder. Näbben är vit och iris är bruna. Övre bröstet är rött som huvudet, undre delen av bröstet och buken är gult som övergår till ljusgrönt mot undergumpen. Fjädrarna i rygg och axlar är svarta, och har gulaktigt eller grönaktigt inslag. Benen är gråa och stjärten är blågrön. Ungfåglarna har en gul näbb, blekare och mattare fjäderdräkt med spräckligt grönt och rött huvud och nacke. Unghanarna har något rödare huvud än honorna. En Praktrosella kan bli mellan 15 – 20 år gammal.Vikten på den varierar från ca 95 – 120 g.

Könen liknar varandra men honan är lite mindre och blekare i fjäderdräkten. Kinderna är inte lika vita som på hanen utan mer naturvita, innerfanen på handpennornas undersida är hos honan mönstrade som ett vitt pärlband, en fullvuxen hane saknar nästan helt detta mönster.

Honorna lägger fyra till åtta ägg. Äggen är runda och vita, honan ligger på äggen mellan 19-21 dagar. Honan ligger på äggen under hela ruvningen medans hannen matar henne med jämna mellanrum.

De första två veckorna sköter honan matningen, men sedan sköter bägge föräldrarna detta tillsammans. Dessa fåglar tyr sig sällan till människor, inte alltid ens när de handmatats från födsel. men de är intelligenta fåglar som kan lära sig konster, vissla och även imitera ett fåtal ord och läten och det finns undantag i där dom blivit handtama. Praktrosellorna kräver mycket uppmärksamhet och många leksaker att bita i för att hålla sig stimulerad och må bra, den behöver också ha tillgång till  färska grenar att gnaga på, dom har ett stort gnagbehov. 

Dom har stark revirinstinkt och ska helst hållas i par men dom är mycket sällskapliga och fredliga mot andra arter av fåglar. det är en ganska tystlåten fågel och dom gångerna dom är högljudda är oftast när dom är i bråk med en artfrände.

skötselråd

Burmåttet enligt jordbruksverkets regler, ska vara: L 160 cm, D 74 cm, H 100 cm men ju större desto bättre så den kan sträcka ut vingarna ordentligt, Voljär ute och inne är att föredra med stora mått då denna fågel verkligen älskar att vara ute och flyga, den har ett större behov av det än andra fågelarter så för en rosella som lever ett bur-liv måste få komma utanför buren några timmar varje dag men lämna aldrig fågeln ensam när den är ute, dom kan skada både sig själva och hemmet då dom är väldigt nyfikna av sig.

här är en stor voljär med måtten 3,30 lång, 2,20 bred och 2,40 hög, större är alltid att föredra som sagt då fåglarna mår bättre av det:


Vatten att dricka och bada i: Något som är viktigt är att rosellan har tillgång till friskt bad vatten så att den kan bada.  Du kan också duscha fågeln, det gör du lättas med en blomsterspruta med ljummet vatten. 

Foder: Maten är A och O i ett fågel och djurägande och det som man måste tänka på är att ha bra frön med bra kvalité, dit hör tyvärr inte frön från en mataffär. Att göra en välbalanserad foderstat är bra, då vet man vad man ger dom och inte i foderväg och kan balansera upp kosten så den blir varierad och att det inte blir för mycket av det ena eller det andra. Rosellan ska ha tillgång till pellets eller parakit fröblandning utan solros frön, solros frön innehåller för mycket farligt fett, som kommer på sikt att göra fågeln sjuk. man kan också blanda i av andra frön i fröblandningen så som Gräsfrö,  Havre, Korn, Råg, vete, tistelfrön, åkergräsfrön. Hirskolvar är ett bra sätt att sysselsätta fågeln och få stimulans. Man ska också ge den av grönsaker, örter bär och ibland frukt och också blötlagda, groddade, och sådda frön. man kan grodda Alfaalfa, Bovete, Broccoli frön, Bönor (då och då) Dill, Hirs, Hampa, Havre, Korn, Krasse, Linser (gröna och röda), Linfrön, Mungoböner, Negerfrö, Pumpafrön, Sesamfrö, Solrosfrön (då och då), Ruccola, Råris, Råg, Rödkåls frön, Rädisfrön, Vete, Ärtor och man kan också grodda hirskolven som variation. Man kan så samtliga och låta det växa upp små strån att ge.

Rosellan ska också förses med ägg kraftfoder 1 tesked per vecka för att få i sig protein eller mosat hårdkokt ägg.

Under sommaren finns en massa härligheter man kan ge sin rosella så som: Al-löv, Asplöv, Björklöv, Blåklint, Boklöv, Frögräs, Gräs, Groblad (samt stängerna), Hallonblad, Hasselblad, Lönlöv, kirskål, Klöver (både röd och vit) , Maskrosblad (samt blomma, frön och rot), Mjölkört, Morotsblast, Renfana (torkade/färska), Rönlöv, Pensé (egenodlad), Skott från gran, Smultronblad, Tistel (båe torkd och färsk), Tusensköna (Bellis), Vetegräs Vinbärsblad, Våtarv. Vilda bär så som: Björnbär, Blåbär, Hallon, Hjortron, Jordgubbar, krusbär, Körsbär (utan kärnan), Lingon, Nypon (samt fröna), Rönnbär, Smultron, Tranbär, Vinbär (svarta, röda och vita, skölj dom noga!!) 

Att ge vitaminer och kalk på maten då och då är viktigt för fågelns hälsa samt att ha en mineral, jod och kalksten i buren.

Rosellan blir köns mogen vid 18 månaders ålder, men kan ta upp till 3 år. Måtten på holken kan vara 25 cm x 25 cm x 60 cm, med ingångs hål på 8 cm eller 20x20x45 cm med ett ingångshål på 10 cm. Det är viktigt att mata upp paret några veckor innan häckningen påbörjas och innan holken sätts in med den vanliga varierade kost med örter, bär, grönsaker, frukt men sedan också ge extra av blötlagda och groddade frön, äggföder, majs, ärtor, kokt mosat ägg, inskektsfoder, torkade insekter, kokt ris som ger extra proteiner och extra med kalk samt också vitaminpulver på maten så dom orkar med att genomföra sin häckning. Det är också extra viktigt att avla på friska individer för att få fram friska fina gener, att också föra stamtavla på Rosellorna är också bra. det är också bra att föra anteckningar om paret och häckningen både före och under häckningen samt på ungarna så har man bättre koll på allting som händer.

Häckning: Honorna lägger fyra till åtta ägg, äggen är runda och vita, honan ligger på äggen mellan 19-21 dagar. Honan ligger på äggen under hela ruvningen medans hannen matar henne med jämna mellanrum. De första två veckorna sköter honan matningen, men sedan sköter bägge föräldrarna detta tillsammans. Ungarna lämnar holken vid 5 veckors ålder och är självständiga efter ytterligare 4 veckor. så vid nio veckors ålder är dom redo att finna nya hem. Rosellan häckar oftast 1 gång om året.

Det är viktigt att man läser på ordentligt innan man börjar häcka sitt Rosella par så man vet vad man ger sig in på då det är ett stort ansvar för dig som ägare och komplikationer kan uppstå så som värpnöd och då måste man veta vad man gör. 

på denna sidan längst ner står det sjukdomar som alla burfåglar kan drabbas av från A-Ö http://www.fagelfenix.n.nu/om-oss

Det finns tre olika underarter av Rosellan nämligen 
Platycercus eximius eximius
Platycercus eximius elecica och Platycercus eximius diemenensis. Några av dessa är framavlade och dessa nedan är dom som oftast hålls som burfåglar:

Blå Pennantrosella, Naturtecknad Pennantrosella, Blå Praktrosella, Rubin Rosella, Stanley Rosella, Lutino Rosella.

tamfåglar är inte bara fåglar i bur, dom är så mycket mer^^ Är sajtvärd på www.undulater.ifokus.se samt www.burfaglar.ifokus.se

Anmäl
2013-05-01 16:14 #2 av: JohannaN

Sätt gärna in bilder på era RosellorGlad

tamfåglar är inte bara fåglar i bur, dom är så mycket mer^^ Är sajtvärd på www.undulater.ifokus.se samt www.burfaglar.ifokus.se

Anmäl
2013-05-02 21:09 #3 av: [CruellaDeVil]

Jag har ett praktrosellapar. Rosellor är verkligen storfavoriter här hemma och fåglar jag absolut inte vill vara utan. Mina första rosellor var extremt skygga och klarade inte av främmande människor i rummet, vilket gjorde att jag tyvärr var tvungen att omplacera dem innan jag flyttad till en mindre lägenhet. 

Rosellorna jag har nu är enormt trygga och hanen, Pepper, är väldigt social. Han är en av de mest nyfikna och trygga fåglarna jag har och skulle nog inte vara något problem att få att äta ur händerna om jag kände för att tamträna. Han är verkligen en superfågel, trots att han är uppfödd i voljär utan särskilt mycket mänsklig kontakt. 


Anmäl
2013-05-02 22:37 #4 av: JohannaN

superfin killeHjärtaGlad blir så sugen när jag ser din finingGlad

tamfåglar är inte bara fåglar i bur, dom är så mycket mer^^ Är sajtvärd på www.undulater.ifokus.se samt www.burfaglar.ifokus.se

Anmäl
2015-12-11 09:09 #5 av: hebleraiu100

Är paret till.salu? Kontakta mig.
Mvh.Hélène Westling

Anmäl
2015-12-12 20:15 #6 av: Asterix1978

Hej!

Här kommer en bild av min lilla Sebastian. Han är ganska skygga, men ändå väldig nyfiken och en liten retsticka när det gäller andra djur. Vi bodde ihop med en katt (visste inte bättre då) och han sprang efter den genom hela huset.

Jag fick honom som omplacering för knappt två år sedan och letade ganska länge efter en artfrände till honom. Samtidig som vi två flyttade bort från katten lyckades jag äntligen hitta en till rosella i våras, Max. Fram tills dess tog Sebastian mat från min hand, när Max flyttade in var det över med det. Det är inget ovanligt med denna arten, de kan dra sig tillbaka igen när det händer något i deras liv. Och en ny fågel i voljären är ju en stor förändring. Framför allt när man är ensamfågel i ca 8 år. Då får man helt enkelt börjar om från början.

Tyvärr dog Max för några veckor sedan. Så vi letar igen. Men vi är inte ensamma, våra två sparvpapegojor se till att vi har något att skratta över varje dag. Tyvärr kan de tre inte bo ihop för Sebastian attackerar de små när de kommer för nära matskålarna. Med Max kom han bra överens, överlämnade till och med sin favoritsovplats till Max från och med första natten.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.