Allmänt

Vilken sorts ägare kräver..

2012-02-02 16:45 #0 av: Smullis

.. en grå jako? .. en undulat? ...en nymfparakit? ... en amazon? ...en gultofsad kakadua? vad kräver följande fåglar? är väldigt ny med fåglar, så ge mig allt ni har :D

Anmäl
2012-02-02 16:52 #1 av: Smullis

.. en katarinaparakit?

 

.. en ara?

 

... duvor?

Anmäl
2012-02-03 09:16 #2 av: Ixectrona

Ohmigod. Tungan ute (Ja, avsiktligt felstavat.)

Det där är inte saker man kan svara på rakt av, det är bäst du börjar från botten upp och läser artiklar om olika ämnen istället.

Postade nyligen en hel del av det i jako-tråden.

Men ang. kakaduor kan jag bara rekommendera den här sidan... där har vi den hemska sanningen kakaduor lever i.

Anmäl
2012-02-03 16:48 #3 av: Smullis

Ok! Tack! :P

Anmäl
2012-02-03 17:07 #4 av: [CruellaDeVil]

Ett annat sätt är att börja beskriva vad du vill ha ut av fågelägandet.

Några frågor att ställa sig själv till att börja med.

Hur bor du?
Har du mycket plats?
Hur mycket tid har du?
Klarar du av höga ljud?
Vill du ha en fågelart som är lugn och gosig?
Vill du ha en som är livlig?
Rolig att titta på?
Vill du ha tama fåglar?
Flockfågel?
Vissa fåglar lever länge, vad känns rimligt för dig?
Färgfull eller diskret (kanske inte den viktigaste frågan)?

Jag personligen har ganska många olika arter som är hyfsat lättskötta och väldigt trevliga. Jag håller mig till fåglar som inte låter så enormt mycket, som går att hålla i lägenhet. Jag har finkar, smågojor som undulater och gräsparakiter, skrattduvor och en morhuvad papegoja. Större gojor har jag ingen erfarenhet av som du kanske förstår. :)

Katarinaparakiter är en klar favorit bland de fåglar jag föder upp och som går att hålla både som fåglar att bara titta på och som tama.

Anmäl
2012-02-03 21:51 #5 av: Smullis

kopierar dina frågor och svarar på dom så ;)

 

Hur bor du?

Hyfsat stor villa med min familj (mamma, pappa, två lite yngre bröder) !

 

Har du mycket plats?

En del. Mitt rum är rätt stort, och det är där jag tänkt att fågeln för det mesta skulle vistas. Dvs om jag skaffar en.

 

Hur mycket tid har du?

Jag har i genomsnitt 5 timmar. Då har jag räknat bort skolan och allt som har med det att göra. Med få undantag :)

 

Klarar du av höga ljud?

Har vant mig genom åren (skrikande syskon!), så det ska väl inte vara något större problem varken för mig eller de övriga. Om det nu inte är en riktig skrikarfågel ;)

 

Vill du ha en fågelart som är lugn och gosig?

Gärna :) men viktigast är att den är social.

 

Vill du ha en som är livlig?

Det är helt ok! Det går lika bra vilket som!

 

Rolig att titta på?

Skulle vara trevligt, men det är inte något måste :)

 

Vill du ha tama fåglar?

Helt klart! ;P

 

Flockfågel?

Helst en ensam!

 

Vissa fåglar lever länge, vad känns rimligt för dig?

Något jag tycker illa om är när djur dör "tidigt" även fast de levt så länge de skulle, så gärna en som lever ett tiotal år :) då måste jag ju också tänka igenom köpet så noga som möjligt!

 

Färgfull eller diskret (kanske inte den viktigaste frågan)?

Spelar inte den största rollen, men en med färg är ett stort plus :)

Anmäl
2012-02-04 10:22 #6 av: Ixectrona

Hyfsat stor villa med min familj (mamma, pappa, två lite yngre bröder) !

Tänk på att om du är ung kommer du flytta hemifrån inom några år, kanske bo i en liten studentlägenhet/etta i flera år, och då måste du ha plats med fågeln/fåglarna då också.

Jag har i genomsnitt 5 timmar. Då har jag räknat bort skolan och allt som har med det att göra. Med få undantag :)

Helst en ensam!

Alla papegojfåglar är flockdjur, och de mår alltså inte bra ensamma.
Det här är liven papegojor lever i det vilda, och de vi har i fångenskap skiljer sig inte det minsta i sina behov mot de i det vilda.
Munkparakiter
Aror
Nymfkakaduor
Massor av papegojor

De är alltid tillsammans med andra av sitt eget slag, leker, putsar, pratar, äter och flyger med varandra, och en människa kan aldrig ersätta det sällskapet. Får fågeln bara sällskap fem timmar om dagen så är den alltså ensam i sin bur nitton timmar om dygnet, och även om det är ett mycket vanligt liv för fåglar i fångenskap, så är det inte ett liv för en fågel.

Har vant mig genom åren (skrikande syskon!), så det ska väl inte vara något större problem varken för mig eller de övriga. Om det nu inte är en riktig skrikarfågel ;)

Också här måste man tänka på framtiden, fåglar lever länge och kommer därför troligen vara med dig när du bor i egen lägenhet, och då ska fågeln inte störa grannarna. Nästan alla fåglar förlorar förr eller senare sina hem för att de beter sig som fåglar, och omgivningen klarar inte av det.

Gärna :) men viktigast är att den är social.

Tänk på att fåglar inte är gosedjur. Djur man kan kela med är djur som hundar, katter, kaniner och marsvin. Fåglar gosar inte med varandra såsom vi gosar med andra däggdjur, och vi bör inte försöka oss på det heller.
Mellan vänner så putsar fåglar bara varandra på huvud och nacke.
Försöker vi på oss att mysa med resten av deras kropp så sänder det "vissa signaler" i fågelns huvud, då fåglar bara har full kroppskontakt vid parning.
Alltså, om man klappar och kliar fågeln mycket annat än på huvud och nacke, så sänder det fågeln signaler som säger "Nu är jag din partner, nu ska vi para oss och häcka och ha ungar". Inte undra på att många fåglar blir frustrerade och stressade.

Det är helt ok! Det går lika bra vilket som!

Du kanske har tänkt igenom det mer än jag tror, men tänk på att livliga fåglar kan vara väldigt jobbiga och kräver mycket aktivering för att hållas sysselsatta. Och sedan finns det ju de som är mycket lugnare, och som människan istället kan finna tråkiga, och tröttna på.

Något jag tycker illa om är när djur dör "tidigt" även fast de levt så länge de skulle, så gärna en som lever ett tiotal år :) då måste jag ju också tänka igenom köpet så noga som möjligt!

Ett tiotal år vore undulater då. Flört Även små sparvpapegojor och nymfkakaduor kan leva ~30 år, och de större papegojorna betydligt längre.

Anmäl
2012-02-04 11:51 #7 av: Smullis

Åh tack för bra info!! :D
Jag har länge funderat på nymfkakaduor. Och katarinaparakit.
Jag vill gärna ha en fågel som är social. Är dom det?
Ja, jag känner nog inte för att börja med en stor papegoja. Då blir det ju de med att man flyttar ut och kanske tvingas sälja fågeln. :( det är jättesynd.
Å andra sidan vill jag inte ha en pyttefågel. En lagomstor blir bra.
Men har ju inte bestämt mig helt än. Det blir inget nytt djur på några månader/ ett år. Jag ska göra ett helt genomtänkt köp :)

Anmäl
2012-02-04 12:35 #8 av: Ixectrona

Åh, sociala är de definitivt. Som sagt, de är ju flockdjur, och medan vi människor mår bra av att ha lite ensamtid nu och då, så vill den genomsnittliga papegojan inte ha någon ensamtid alls.
Det finns inget mer onaturligt för ett flocklevande bytesdjur än att lämnas ensam, då ensam = död. Nymfar är nog rätt lagom stora.

Min Meyers, som väger kanske 30 gram mer än en genomsnittlig nymf, har en mycket kraftigare näbb och kan bita värre än min ara, så det verkligen känns in i märgen, och det blöder som tusan.
Nymfarna har inte samma kraft (mycket mindre näbb), men de kan säkert ge en blodiga köttsår. Men så är de inte så ilskna av sig som andra fåglar, de är faktiskt nog bland de trevligaste papegojfåglarna.

Anmäl
2012-02-04 13:36 #9 av: Smullis

Åh va bra!! :))
Är dom svåra att få tama? :Oo

Anmäl
2012-02-04 15:15 #10 av: Ixectrona

Fåglar är flyktdjur, så ja, de kan vara svåra att få tama.
Jag rekommenderar absolut inte fåglar från djuraffärer, eller att man köper djur därifrån överhuvudtaget, faktiskt. Djuren där kommer oftast från grossister, och infångade i håvar eller stora handskar har de enbart otrevliga erfarenheter av människor.

Jag hade några djuraffärsfåglar när jag var yngre, och en som ett exempel flög iväg från gallret i panik varje gång någon närmade sig buren, i många månader efter köpet. Efter ett och ett halvt år hos mig var han fortfarande inte tam. Han kunde sitta på huvud och i sällsynta fall armar, men aldrig händer.

Jag skaffade mig en omplaceringsara i somras, som bott i voljär med andra fåglar hela sitt (då 2½-åriga) liv. Han var inte alls tam när han kom till mig, men han blev helt hanterbar efter bara ~fyra-fem månader hos mig och beter sig nu mycket bättre med mig än någon av de handuppmatade fåglar jag har/haft förut.

Men sedan är många, många fåglar redan tama när man köper dem.
Kolla på Blocket som exempel, så ser man där massor med fåglar som säljs för att ägarna tröttnat, skaffat barn, blivit allergiska, skaffat jobb, har platsbrist eller tidsbrist, osv.

Dessa fåglar är det inget fel på, de har bara hamnat hos fel ägare, är ofta redan tama, man vet vad man får (till skillnad från ungfåglar som nästan alltid förändras i personligheten vid könsmognad), och de kan leva i många, många år till.

Men för att tämja en fågel från början bör man vara rätt påläst i hur fåglar fungerar. De är som sagt flyktdjur, och vi är i deras ögon stora, farliga rovdjur med stirrande blick. Då måste man veta hur man ska göra och reagera, och vad man inte ska göra. Och inte minst kunna läsa fågeln. Annars är det lätt hänt att man tröttnar, då fågeln bara sitter i sin bur och är rädd och inte det minsta rolig.

Nu tar jag ingen ställning till hur bra den här artikeln är då jag aldrig använt mig av den, men den sägs vara bra.

Anmäl
2012-02-04 15:26 #11 av: MimmiH

Hej, om du funderar på undulater så finns det flera artiklar att läsa här på forumet. Man bör skaffa 2 på en gång eftersom undulater är utpräglade flockdjur och aldrig bör lämnas ensamma. Det går att tämja flera undulater samtidigt :)

Här kan du läsa en artikel om undulater i flock kontra ensam:

http://www.skoldpaddormedmera.se/undulaterensam.html

 

Anmäl
2012-02-04 15:49 #12 av: Smullis

Tack!! Båda två!! :D

Anmäl
2012-02-04 18:11 #13 av: [CruellaDeVil]

Några fågelarter jag skulle rekommendera som är trevliga är nymfkakadua, undulat, katarinaparakit och skrattduva.

Undulater är otroligt trevliga och roliga små fåglar men många upplever att det är jobbigt att de pratar väldigt mycket. De låte rinte illa men de låter mest hela tiden. De är livliga små papegojor som behöver saker att pyssla med hela tiden ;)
Själv tycker jag att de är som roligast i flock, där de verkligen kommer till sin rätt. Då är de superkul att studera. Ett minus är att de är utsatta för ganska många olika sjukdomar och inte lever så länge som man kunde förvänta sig för ett tjugotal år sen. Sex till åtta år är ganska vanligt även om det finns de som blir 10 till 15 år fortfarande. Dock är det ovanligt.

Nymfkakaduan är lite större och har ett helt annat temperament. De är inte lika livliga som undulater men nyfikna. Man kan säga att de är ganska eftertänksamma fåglar. Jag har sju nymfar som jag inte jobbat med att tamträna men de gånger som jag erbjuder dem hirs ur handen (någon enstaka gång per år) är de de första som vågar sig fram. Sen får man ju alltid komma ihåg att fåglar är individer såklart.
Vissa tycker att nymfar låter väldigt mycket och de KAN ha ganska gälla skrik. Hur mycket de låter är också individuellt.

Katarinaparakiten är en liten supersöt goja som hellre klättrar än flyger, även om de då givetvis tar sina flygturer också. Den är kortare än en undulat men kraftigare. De är mycket lugnare än undulater, låter betydligt behagligare och som tama är de jättemysiga. De är speciella och charmiga små fåglar som man bör uppleva. :)
Ett varningens finger höjs dock för "tråkigheten" i jämförelse med t ex undulater. Vill man ha en rallyfågel är kanske inte katarinan något, även om de också är lekfulla och jag själv tycker att de är roliga att titta på.

Skrattduvan är en av mina absoluta favoritfåglar. Det är en lugn och mysig fågel helt utan vassa och höga ljud. De kan kuttra på ganska ordentligt tidvis men det är absolut inget som skär i öronen. De blir oerhört lätt tama och tillgivna och till skillnad från många andra fåglar så har de inget emot att man stryker över kroppen på dem. Det är ingen slump att de används som trollerifåglar.

Olika gräsparakiter tillhör också mina favoriter men jag är lite osäker på hur tama de blir. De är nog ganska svåra att hitta som hanterade ungar. Alla mina kommer från voljärfåglar. Orädda är de, så de skulle säkert kunna bli tama men jag har ingen erfarenhet av det. Jag kommer att hantera ungar jag föder upp (bourkes, splendid, blåvinge), så det ska bli spännande sen att se hur de utvecklas.
Bourkesparakiten är en klar favorit bland dessa. De är så söta i sin rosa variant och har ett otroligt vackert klingande kvitter.

Jag håller med om att man ska tänka sig för, vad gäller eventuell flytt senare, då man väljer fågel. En högljudd fågelart kanske inte stör nu då du bor i hus men oftast flyttar man ju till någon typ av lägenhet då man flyttar hemifrån och det finns de som varit tvungna att göra sig av med även, i jämförelse med andra, ganska tystlåtna arter som nymfkakaduor. Många säger att lite ljud inte stör men många fåglar kan bli irriterande i längden.

Jag håller också med om att man bör skaffa minst två fåglar.

Tänk på att de något större fåglarna av de jag skrivit om, skrattduvor och nymfar, enligt lag ska ha en bur som är minst 120 cm på längden, 70 cm på djupet och 80 cm på höjden. Det låter inte så oerhört mycket men blir ganska skrymmande. Dessutom är det svårare att hitta burar i den storleken, så att bygga själv kan vara det vettigaste. Givetvis är en så stor bur som möjligt alltid att föredra. :)

Anmäl
2012-02-04 23:45 #14 av: Smullis

#13 WOW tack så mycket :D hur stor blir en skrattduva då? Flyger den mycket? :)
Kan du något mer om katarinaparakit och skrattduva? Skulle vara jätteintressant!!
Är det någon av dessa du rekommenderar speciellt till nybörjare?

En i min klass har en ensam nymf i en bur på bara 40 på längden, 40 på höjden och ca 30 på bredden. Den har bott ensam i flera år och är helt vild så ingen tar ut den ur buren. Den får sitta där flera dagar i sträck utan att bli hanterad. Buren är inte så värst ren dessutom. Stackars fågel :(

Anmäl
2012-02-05 12:10 #15 av: [CruellaDeVil]

#14

Skrattduvan blir ungefär 30 cm lång, vilket är ganska litet. De är ju betydligt mindre än stadsduvorna t ex. 
De flyger inte särskilt mycket, utan spatserar runt på golvet väldigt mycket då de är lösa. Eftersom de är så lugna bryr sig inte ens mina katter om dem.
De blir liksom tama helt av sig självt eftersom de liksom av naturen är väldigt lugna och tillitsfulla. Här står lite mer om skrattduvan http://kullholen.se/?page=fjaderfa-duva-skratt

Jag kan nog inte säga sådär speciellt att skrattduvan eller katarinaparkiten skulle vara en bättre eller sämre nybörjarfågel. De är inte svåra att hålla någon av dem. Duvan är superenkel att få tam och oerhört trevlig. Man kan t o m ha med dem utomhus utan att de flyger iväg särskilt långt. Katarinaparakiten kräver mer jobb för att få tam och har ett något mer komplicerat psyke eftersom den är en papegoja. Därmed inte sagt att de är SVÅRA. Bara att duvor kan verka lite "korkade" i jämförelse. Flört

Här är en rätt bra sida om katarinor http://www.katarinaparakit.n.nu/
Sen finns det en del info om dem på http://www.skoldpaddormedmera.se/katarinaparakiter.html

Något jag gillar med dessa två arter är att de även går att ha tillsammans med små finkar och t ex gräsparakiter eftersom de är så snälla. Katarinor går även att ha med undulater och nymfar i voljärer.

Anmäl
2012-02-05 12:30 #16 av: Smullis

Tack ska du ha!!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.