2015-12-28 21:11 #0 av: JohannaN

När det kommer till sjukdomar hos burfåglar i Sverige så finns det en som vi sällan tänker på nämligen ateroskleros som är plackbildning i artärerna eller som det också kan heta åderförkalkning. Detta är en vanlig sjukdom hos många av våra bur fågelarter som vi många gånger inte ens vet om att fågeln har. Här tas upp mer om det hela...........................

Ateroskleros, plackbildning i artärerna, åderförfettning, åderförkalkning ja, en sjukdom med många namn och som är känt hos människor där flera olika levnadsvanor kan göra att människan riskerar att drabbas av denna sjukdom, så är det också hos våra fåglar.Tidigare trodde man att denna sjukdom berodde på för mycket kolesterol/fett men där det nu också kan föreligga en långvarig kronisk inflammation bakom det hela precis som det också kan vara hos människan. Blodkärlens uppgift är bland annat att transportera syre och näring till kroppens organ. Plack gör att blodet flyter trögare och att syretillförseln successivt minskar.
Placket består av fett, kolesterol och kalcium. Ateroskleros gör så att det bildats lagringar på blodkärlens insida och som med tiden hos fågeln lagrar fett, blodkroppar och bindväv på insidan av blodkärlen. När det blir för trångt får blodet svårare att passera och tillslut kan det då bli stopp i kärlen som då kallas för blodpropp. 


Det gäller samma sak för fåglarna som för människor vilken typ av fett som äts som då påverkar utvecklingen av ateroskleros hos fåglarna. Eftersom det nu också finns inflammatorisk historia bakom denna åkomma är det viktigt att känna till att både fett och kolesterol kan orsaka stress och inflammation i fågelkroppen, det är då viktigt att kolla över fetthalten i kosten hos fåglarna och att det också är i lagom mängd och rätt sorts fett.


Orsakerna till åderförkalkning hos sällskapsfåglar kan bero på både en genetiska faktor, en åldersfaktor och en kostrelaterad faktor. Fettlever t ex kan också kopplas till ateroskleros. Det är inte alltid att man vid en obduktion kan finna att det handlar om ateroskleros och även i de fall där plack syns vid obduktion skulle det inte anses vara just ateroskleros som är just det som är dödsorsaken hos fågeln då det allt som oftast kan finnas andra symptom och problem bakomliggande.


Cigarettrök och rökning är en välkänd och stark riskfaktor hos människor att drabbas av ateroskleros så är det också hos våra burfåglar om dom lever i en rökfylld miljö och om inte ännu värre då dom är passiva rökare. Passiv rökning bildas av röken som avges från en cigarett, från antingen den brinnande änden eller den filtrerade änden.
Denna rök innehåller tusentals olika kemikalier som fyller luften som antingen gaser eller partiklar. Röken från cigarett innehåller över 4000 kemikalier, inklusive 69 föreningar som är kända för att orsaka cancer. Cigarettrök skall alltså inte finnas någonstans i fåglarnas miljö då man alltså inte vet hur starkt deras kroppar reagerar eller om ateroskleros finns hos fågeln som lever i en rökfylld miljö.


Dom arter som har lättast
 till denna sjukdom är Amazoner och då särskilt Blåpannad Amazon, Grå Jako, Kakaduor, Aror och Duvor samt Kalkoner, Ankor och Höns.


Symptom på ateroskleros hos burfåglar

När det kommer till att se symptom hos burfåglar som drabbas av ateroskleros så är det som så att man inte alltid ser något alls eller andra sjukdomar som då döljer bilden av ateroskleros, många gånger är det enda man ser är en fågel som ligger död och man vet inte vad som hänt. Dom tecken man kan se och också bör hålla utkik efter är dessa:

- Svaghet
- Letargi (onormal psykisk trötthet samt nedsättning i den mentala förmågan hos fågeln)    
- En blåaktig missfärgning av huden runt ögonen (vanliga hos Grå Jakos)
- Utspänd buk
- Andningssvårigheter
- Motion intolerans


Diagnostisera ateroskleros

När det kommer till att söka reda på just ateroskleros och hjärtsjukdomar hos burfåglar är det inte alls så enkelt som hos oss människor, tyvärr är det mer komplicerat än så och enbart en duktig fågelveterinär kan ställa en diagnos om man har tur. Hos burfåglar har det varit för lite klinisk forskning vad gäller fågelhjärt-sjukdomar och där normala referensvärden för de flesta tester hos dom olika arterna varit allt för få. Något som kommer med i undersökningsbilden som försvårar det hela är fågelns storlek, den snabba hjärtrytmen fåglar har samt stressgraden hos fåglarna. Alltså inte fullt så enkelt tyvärr. Det som också kan tas till om fågeln är i lugnt tillstånd är röntegenbilder för att se hjärtat, utvärdera dess position, storlek och form.


Behandlig av ateroskleros

Åter igen finns det allt för få studier och mediciner för hjärtat som används hos däggdjur har inte testats hos burfåglar, många av dom mediciner som används hos däggdjur om dom skulle funka hos en individ av fågel är det alltså inte alls säkert att medicinen skulle funka hos en annan fågel med samma problem. Svaret på det hela är alltså att fåglar med hjärtsjukdomar och ateroskleros har en dålig prognos och allt hänger på hur långt gånget det är vilket innebär hur stora förändringar hjärta och kärl har och hur länge hjärtat orkar med att slå.
Här gäller ju också då att upptäcka det så snart som möjligt för att kunna hjälpa fågeln med bättre kost, motion ect. som omöjligt kan göra skillnad för fågelns livskvalité. Som det är hos människor är det också hos fåglar att förändra fågeln livsstil som är grunden både för att förebygga och behandla hjärt- kärlsjukdomarna hos fågeln.


Bra mat för fåglar som drabbats av ateroskleros


Pellets (gärna Harrisons Pellets eller egengjorda pellets)
-
 Havrekli

- Broccoli

- Rödbetor

- Granatäpple

- Apelsiner

- Spirulina

- Kanel

- Tranbär

- Vattenmelon

- Spenat

- Vetegräs

- Korngräs

- Växtsteroler (Mat med växtsteroler är rotfrukter,grönsaker, bär, frön, nötter, bönor, linser, ärter och rågbröd).

- Omega 3 ( finns i gröna bladgrönsaker, Hampafrön, Kiwi, Kokt ägg, Korngräs, Vissa nötter, Vetegrodds-olja, Vetegräs.

- Antioxidantiska produkter, viktigt att inte ge i för stor mängd.


Något mer som är oerhört viktigt
 att tänka på är att ge saker som innehåller mindre socker och mindre lättspjälkad stärkelse med kosten minskar effektivt skadorna. Stärkelse är ett kolhydrat som växter lagrar som reservnäring, viktigt att ha koll på vilka som innehåller mest av stärkelse för att kunna ge dom som innehåller mindre stärkelse. Dessa innefattar alla dom godisstänger och allt annat i samma väg som vi kan köpa till våra fåglar, så också kakor och annat fåglarna kan få ifrån oss.


Vikten av omega 3
 i kosten beror på att Omega 3 har visat sig ha inflammations-hämmande egenskaper. Omega 3 är ett bra fett i kroppen som kallas för fleromättade fettsyror. Minskning av inflammation när det kommer till ateroskleros är oerhört viktigt vilket Omega 3 har just dessa egenskaper. Fågelkroppen kan inte tillverka dessa själv och måste därför tillföras via maten. Finns också Omega 6, både omega 3 och omega 6 krävs båda av kroppen och båda måste förbrukas i rätt balans för optimal hälsa. Viktigt att komma ihåg är att om det finns högre nivåer av omega 6 än omega 3 verkar det för att främja/stödja/gynna inflammation, medans högre omega 3 än omega 6 är inflammationshämmande.


Viktigt med motion

Fåglar är gjord för rörelse och inte för ett stillasittande liv, detta innefattar både enbart burliv och chansen till att inte få flyga ordentligt varje dag. Fåglar behöver röra på sig för att behålla sin hälsa och prestationsförmåga. Viktigt att tänka på är att fåglarna har samma arvsmassa i dag som då, dom är vilda i sinnet och precis som sina vilda släktingar är dom flesta fåglar nomader i det vilda och flyger långa sträckor varje dag för att finna föda, vatten och bra häckningsplaster.

Om fåglarna tvingas till långvarigt stillasittande i trånga burar eller intill husse/matte förloras muskelmassa. Fåglarna har förlorar mycket muskelmassa redan efter kort tid. Faktiskt har dom förlorat muskelmassa redan under loppet av det första dygnet och det enda som inte minskar särskilt mycket är deras aptit, vilket kan leda till ökade fettdepåer hos fåglarna och orsaka mer problem hos fåglarna och ökad chans till ateroskleros.


Många säger jo, men min fågel flyger och rör på sig mycket hos mig, tyvärr kan vi inte säga att fågeln/fåglarna flyger mycket inomhus då ytan är för liten för att få upp fart så som dom gör i det vilda så inte ens när fågeln flyger fritt i hemmet kan man jämföra det med en flygtur på flera kilometer i det vilda, inte tala om det som rejäl eller bra motion.

Alltså är då tipset att ha mycket stora ytor till mindre arter och rejäla voljärer med stora mått, där dessa mindre arter också får flyga fritt i hemmet dagligen så mycket dom bara kan och att vi hjälper till att aktivera dom och ser till att dom rör på sig varje dag.

När det kommer till dom större arterna att selträna fåglarna och flyga med dom utomhus gärna dagligen i sele med längre lina eller ta hjälp av dom som är duktiga på att friflyga fåglar och låta sina fåglar lära sig att friflyga på ett säkert och bra sätt. Även fodersök är ett bra exempel på att ge fåglarna rörelse och stimulans i sin vardag samt leka, stoja, klättra, gnaga är också bra motion för fåglarna.


Man bör också noga överväga ett vingklippnings-beslut just därför att fåglarna då inte kan flyga och motionera sig på rätt sätt.


Viktiga punkter i det hela

Vi människor har valt att ha rörliga, flygande liv som fåglar, vi har satt dom i bur, vi har sett till att dom lever ett liv inne bakom stängda dörrar och väggar, vi har gett dom fettrik och fel kost, vi bär till stor del skulden till om fåglarna drabbas av olika åkommor inte fåglarna för hade dom fått välja hade dom flygit ute och större delen av sitt liv i stor utsträckning och funnit den kosten dom var skapade för där inte ateroskleros eller andra sjukdomar knappt eller om ens skulle förekomma.
Vi människor kan alltså inte tro att bara för att fågeln har en stor voljär och får vara ute i rummet varje dag får det dom behöver för att må bra, vi måste få tummen ur rumporna och se till att fåglarna får mer än så dagligen för att må bra.
Människan är lat, sitter vid datorn, mobilerna ect men har vi fåglar får vi jobba extra hårt för att få dom att må bra och det finns inga ursäkter till att inte låta dom röra på sig.


Förebygga är nyckeln

Förebygga är nyckeln till att slippa ateroskleros, en grej är det som tagits upp ovan motion och den andra är kosten vi ger våra fåglar. Detta är också något vi människor inte kan dra oss undan då vi åter igen har valt att ha fåglarna i våra liv och återigen är det vårt ansvar att se till att kosten fågeln äter innehåller det som deras kroppar mår bra av. Även att fåglarna får i sig av alla komponenterna vilket innefattar ALLA vitaminer, mineraler, fibrer, antioxidanter, proteiner, kolhydrater, salter, nyttiga fetter, omega 3+6, enzymer, jod och kalk men också klorofyll är viktigt. Fettet skall innehålla dom bra fetterna och inte heller ge av dom snabba kolhydrater. Alla dessa komponenter samarbetar i fågelkroppen och brist på något av dom leder lätt till problem.
Grönsaker och odlade skott är bra föda till våra fåglar, men också erbjuda bra pellets, bär, då och då frukt, örter, groddar ect. Foderlära är oerhört viktigt för först då kan vi lära oss vad som behövs mer av och vad som behövs mindre av. När det kommer till frön och våra fåglar gäller att läsa på vilka frön som innehåller mest fett och ge mindre av dessa och bara då och då, tänk på att fett är viktigt för alla levande varelser och behövs för mycket i kroppen, vi skall alltså inte utesluta detta men ge av rätt mängd och av rätt sort.


Infon funnen på dessa sidor

http://lafeber.com/vet/omega-3-fatty-acids-and-atherosclerosis-in-birds/

http://www.livingfood.nu/levande-foda/


https://featheredangels.wordpress.com/diet/illness-and-disease/atherosclerosis-in-birds-heart-disease/


https://featheredangels.files.wordpress.com/2011/04/parrotatherosclerosispulmonaryossification2006-12-08.pdf

https://featheredangels.files.wordpress.com/2011/04/what-is-atherosclerosis.pdf

https://featheredangels.files.wordpress.com/2011/04/a-retrospective-study-of-atherosclerosis-in-birds.pdf

https://featheredangels.files.wordpress.com/2011/04/balanced-omega-fatty-acids-why-do-birds-need-them.pdf


http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Aderforfettning---aderforkalkning/

http://www.livingfood.nu/levande-foda/