2015-06-06 15:53 #0 av: JohannaN

Kakarikin är en rolig och glad liten clown som i det vilda är utrotningshotad, den är en lätt fågel att ha som nybörjar fågel men som med alla arter är det oerhört viktigt att man läser på så också om kakarikin. Det finns två arter i fångenskap den rödpannade och den gulpannade. Här tas upp mer om den gulpannade och vad denna fågel behöver för att må bra..........

Den gulpannade kakarikin är en av dom endemiska arterna som betyder att en art är unikt för ett visst geografiskt läge, som en ö, nation, land, definierad zon, eller livsmiljö. Denna art finns på dom tre öarna Nordön, Sydön och Stewart Island / Rakiura samt Auckland öarna i Nya Zeeland. Tyvärr har arten minskat på grund av att introducerade rovdjurs arter så som hermeliner men skillnaden från den rödpannade kakarikin är att den gulpannade kakarikin inte utrotad på fastlandet i Nya Zeeland, det är tyvärr den rödpannade kakarikin som folk oftast tar minste på när det gäller dessa båda arter.

Den gulpannade kakarikin fanns en gång i större antal över hela Nya Zeeland, både de största öarna och de avlägsna. Men på grund av dom introducerade däggdjuren och mänsklig förstörelse av livsmiljön har dessa parakiter blivit mycket mindre av det sista decennierna. Även fall dom är ovanliga är dom fortfarande den vanligaste parakiten i Nya Zeeland.

Denna art är en parakit där hanarna är 23 cm lång och honorna är något mindre än hanarna, vikten ligger på ca 55 g till 110 g, och ljusgrön till färgen med ett gult skimmer i fjäderskruden som går ihop med det gröna, dom har till skillnad från den rödpannade kakarikin ett rött eller orange band över näsan och till båda ögonen, en gul krona på huvudet. Ögonen är antingen röda eller orange samt vingspetsarna är lila-blå och deras näbb är grå där honan är något mindre än hanen också på näbben.

Denna parakit föredrar orörd och oförstörd skog som sin livsmiljö men har också observerats på tussocks-ängar. Den gulpannade kakarikin livnär sig på frön av bok och lin träd men också av gräset tussocks frön, samt frukt, blommor, blad, skott och ryggradslösa djur finns med deras kost samt kött från döda djur. 
Dom fåglar som lever vid kustområdena lever också på alger och musslor. De tar också upp små stenar, troligen för att hjälpa till med matsmältningen.

Dom gulpannade kakarikina är mestadels sommar häckare då det är under denna perioden finns det gott om mat men när maten är riklig kan de föröka sig under hela året och få flera kullar. De häckar i hål i träd - mestadels kvisthål i stora träd upp till 32 m från marken. Honan är det som ruvar äggen och hanen kommer med mat till honan. Äggen läggs på ruttet trä och honan lägger 5 till 9 ägg som hon ruvar i cirka 19 dagar. Ungarna är flygfärdiga 37-45 dagar efter kläckning.

Gulpannad kakariki som burfågel
Denna art sägs vara fredligare i sitt sätt att vara och mer tolerant mot andra arter men skall man ha andra arter ihop med den gulpannade kakarikin gäller stora utrymmen och voljär med stora mått. Kakarikin är en busig liten clown fågel och som är fylld av energi. De är inte högljudda fåglar, och dom kan ibland lära sig att härma ljud och enstaka ord. Kakarikin är en bra nybörjarfågel då de tack vare sin nyfikenhet oftast snabbt blir tama. Kakarikin har enlivslängd på ca 10 år, men kan bli äldre. Viktigt att känna till att de finns i två sorter av kakariki den gulpannad (Cyanoramphus Auriceps) som skrivs om här och den rödpannad (Cyanoramphus Novaezelandiae) som också finns i en artikel på sidan där man också på bilderna kan se skillnaderna på dom två olika arterna.

Foder
Maten är A och O i ett fågel och djurägande och det som man måste tänka på är att ha bra frön med bra kvalité. dit hör tyvärr inte frön från en mataffär då dom oftast inte är av bra kvalité! 
I den vanliga fröblandningen kan man även blanda i andra frön av olika sorter så som Gräsfrö, åkergräsfrö, Havre, Korn, Råg, Sesamfrön, tistelfrön och vete samt också att ge Kakarikin en så varierad och bra kost som möjligt. Undvik solrosfrön men som kan ges då och då gärna av dom oskalade.
Vi som ägare måste hjälpa dom att få i sig allt det dom behöver, precis som vi behöver få i oss när vi äter så som vitaminer, mineraler, fibrer, antioxidanter, proteiner, nyttiga fetter, omega 3+6, enzymer, jod och kalk.
Detta göra man genom att göra kosten så varierad som möjligt och ge av både grönsaker, örter, bär, då och då frukt, uppblötta fikon, groddade och blötlagda frön, skott från odlade frön, insekter, baljväxter, pellets, nötter, kokt ris, kokt pasta, bröd och kokt ägg är några av dom saker man kan erbjuda dom. 

Ibland kan man också erbjuda av det man själv äter så som mager laktosfri yoghurt, keso, fil, ost som en del av variationen. För att få till av något dom kan finna i det vilda erbjud gärna trädslaget bok till dom.
under sommaren kan man erbjuda dom av naturens härligheter så som mask-rosor både blad, rot och blomma, rönnbär, torkade nässlor, groblad+stänger, våtarv mm.
Man skall också ge dom ett bra vitamin och mineralpreparat några gånger i veckan för att undvika att dom får vitamin och mineralbrister. Äter dom mycket pellets behöver man inte tillsätta vitaminer men mineraler med så många mineraler som möjligt är alltid viktigt att ge dom. 
Tänk också på att erbjuda dom kalk som är superviktigt för dom antingen från kalksten, kalkpulver, snäckskal, sepiaskal (bläckfiskskelett) mm.

Tänk på att kakarikins mage är känslig vid stress och miljöombyte, det är därför viktigt att börja ge en sak i taget och åka med nya saker försiktigt. magen måste vänjas successivt. dessa fåglar är riktiga små lortgrisar när dom äter så man tar med det i beräkningen också.

På denna sidam kan man finna det mesta till sina kakariki i vitamin och mineralväg:
http://www.undulatshopen.se/

Giftig mat för kakarikin är: ALKOHOL, AVOKADO, CITRON, CHOKLAD (drickbar och ätbart)LAKRITS, KAFFE, LÖK, MANGO, OKOKT POTATIS, RABARBER, TE, SALT ( i större mängd) TOMATPLANTAN (självaste tomaten kan man ge)!

Buren
Att införskaffa en en rejäl bur åt sina fåglar är något som är lag på, minsta tillåtna lagliga måttet är 90 cm lång, 60 cm hög och 70 cm bred men ju större desto bättre. Dom måste få chansen att kunna sträcka ut sina vingar även i buren och att måtten finns är för att någon gång måste vi människor iväg någonstans och då måste vi stänga in våra fåglar och då skall dom få ha möjlighet att kunna flyga runt även i buren. Voljär är något som verkligen rekommenderas att ha till dom med stora mått.

Grenar
Grenar är naturens klo och näbbtrimmare, grenar från naturen stimulerar fötterna, inget slår äkta härliga naturgrenar. Svarvade pinnar och plastpinnar är superdåligt för fåglarnas fötter och föreslås att inte ha i buren alls! även sandpappersrören som säljs i affärer borde inte få säljas då dom inte gör någon nytta alls enbart onytta, kan ge sår på deras fötter. 

Giftfria Trädsorter samt knopp och blomm!
Al, Asp, Bok, Björk, Ek, Gran, Hassel, Lönn, Ormhassel, Päronträd, Rönn, Syren-grenar (enbart grenarna inte blommorna/bladen), Tall (grenar av Tall sköljes noga så kådan försvinner) Vinbärsgrenar, Vidé och Äppelträd.

Giftiga trädsorter!! 
Barrträd bör undvikas pga kådan (eller skrubbas noga), Idegran, Getapel (rhamnus cathartica), Gullregn (laburnum), Hästkastanj (aescullus hippocastanum).

Leksaker av olika slag är viktigt för kakarikin
Kakarikin är en väldigt smart och busig fågel. Därför är det viktigt att sätta in leksaker av alla det olika slag både köpta och egengjorda och göra deras miljö så rik som det bara går.

Motion är superviktigt
Fåglar är gjord för rörelse och inte för ett stillasittande liv i en trång liten bur! Fåglar behöver röra på sig för att behålla sin hälsa och prestationsförmåga. Fåglarna har samma arvsmassa i dag som då, dom är vilda i sinnet och precis som sina vilda släktingar är dom flesta fåglar nomader i det vilda och flyger långa sträckor varje dag för att finna föda, vatten och bra häckningsplaster.
Hälsovinsterna är stora om fåglarna får regelbundet flyga och hålla igång jämfört med om dom är mest stillasittande.
Dom blir gladare, kan lättare hantera stress och hålla vikten. Dessutom blir dom piggare. Starka muskler stöder och skyddar lederna, dessutom förbättras rörligheten och balansen. Det är viktigt att man sysselsätter sina fåglar med olika leksaker, grenar att gnaga på och att dom får flyga fritt så mycket som möjligt och att man har stora burar.
Inte att förglömma att då undulater är känsliga för fett då de är inavlade och de gör att de har en genetisk benägenhet för tumörer. Tumörer älskar fett och undulater som lätt blir överviktiga av olika orsaker har lättare att få tumörer. Dålig motion kan då öka på fettansamlingarna hos fågeln som då lättare blir tumörer. Friflygning i ett rum eller huset/lägenheten är något som är mycket viktigt för fåglarna.

Gulpannad kakariki älskar att bada
alla fågelarter bör ha tillgång till ett vattenbad eller bli sprayade med en vattenspruta någon gång i veckan för att kunna hålla sin fjäderdräkt i trim så också Kakarikin som älskar att bada. 
Det är precis som du och jag och i det vilda så regnar det eller så söker fåglarna upp ett ställe för att kunna bada. Fåglar badar inte som vi människor gör utan doppar sig några snabba gånger så det täcker fjäderdräkten men där dom inte blir helt genomblötta. Sprayflaskor kan man köpa i affärer eller i shoppar. 
spraya ovanför fågeln några sprut, dimman lägger sig på fjäderskruden och sjunka in i fjäderdräkten.

Uvb-ljus väldigt viktigt för inomhuslevande fåglar
Att ha en lampa med UV-ljus för fåglar som inte vistas regelbundet i utevoljär är att rekomendera för deras dagliga dos av vitamin-D3. UV-ljuset hjälper också fågeln att ta upp D-vitamin ur kosten, som i sin tur underlättar kalciumupptaget.
TÄNK PÅ att INTE använda uv lampor avsedda för REPTILER då dom är oftast alldeles för starka och skadar ögonen på en fågel.

Häcka sina gulpannade kakariki
Dom gulpannade kakarikina är i regel extremt häckningsvilliga och blir könsmogna vid 7 månaders ålder, det är viktigt att låta kakarikin mogna på sig så runt 1 års ålder gärna lite mer innan man börjar häcka sina fåglar. Men man bör ta med i beräkningen att häcka sina kakariki är är ett väldigt stort ansvar och man bör tänka efter noga innan man sätter sitt par i häck då häckning inte alltid är en dans på rosor! 
Det är inte bara att sätta samman en hona och hane och förvänta sig att det skall funka då så inte alltid är fallet, de blir intresserade av vissa individer precis som vi och bildar par när ömsesidigt tycke uppstår. 
Dom är lätta att få att häcka men det är viktigt att man granskar det par som ska få häcka noga. De får inte vara sjuka eller svaga, de måste ha goda egenskaper man vill föra vidare och de måste leva under hälsosamma förhållanden.
Det är viktigt att inte häcka den röda och den gula ihop utan man håller sig till den art det gäller så att arterna håller sig så rena som det går. Det är också viktigt att läsa på ordentligt innan man ens funderar på att häcka sina fåglar. Tänk också på att häcka så man bibehåller den viltfärgade så man bevarar dessa samt att alla ungar skall sättas en fotring på med uppgifter.
Ett kakarikipar är redo att häcka när dom blivit ordentligt uppmatade med en varierad kost med ökad mängd protein i maten. Grönsaker, örter, bär, groddar och blötlagda frön, kokt ägg är något man skall ge dom extra. Även vitaminer, mineraler extra med kalk samt en jodsten är viktigt att ha i buren under hela häckningen. Så också en uvb-lampa.
När det gäller häckning sätts en holk upp i buren/voljären som är av holk storlek för denna fågel och dom måtten är 25*25*40 cm med ingångshål på ungefär 6 cm lägg också in ordentligt med bottenströ. 
Honan är ansvariga för förberedelser och att fixa till boet, ruvning där inkubationstiden är cirka 20-23 dagar, honan sköter också utfodring av ungarna tills dom är 10-14 dagar gamla där hanen förser honan med mat. Därefter matas ungarna vid boet tills dom är flygfärdiga och självständiga av både honan och hanen. Lämnar boet efter runt 32-49 dagar.

Sjukdomar
Kakarikin kan också bli sjuk precis som du och jag och ser man minsta tecken på sjukdom skall veterinär kontaktas. Tecken på sjukdom är bland annat lös eller missfärgad avföring, uppburrad matt fjäderdräkt, matta ögon eller att fågeln andas med öppen näbb. här på denna sidan finns fakta om sjukdomar från a-ö:
http://www.fagelfenix.n.nu/om-oss


Info funnen på dessa sidor

http://nzbirdsonline.org.nz/species/yellow-crowned-parakeet

http://en.wikipedia.org/wiki/Yellow-crowned_parakeet

http://www.beautyofbirds.com/yellowcrownedparakeets.html

http://www.psycho.stjarnas.com/?pageId=110

http://www.zoo.se/cms/tips-rad/fagel/skotselrad-inkopslista-kakariki.html