Annons:
Etiketterhälsa-skötselartikel
Läst 62757 ggr
[Featherz]
2013-01-03 16:17

Duvan som husdjur

En väldigt underskattad sällskapsfågel som blir tamare än en mygga, är relativt lättskött och som dessutom lämpar sig bättre än vissa papegojarter i fångenskap. Visst är det duvan jag talar om!

Beteende

Duvor är ett mycket bra val för förstagångs ägaren. De är lugna, fredliga och snälla fåglar.
Precis som många andra fågelarter trivs inte duvor ensamma. De är fruktansvärt sociala djur och kräver därför artfränder. Ett par funkar givetvis, men vill man ha fler så bör man sikta på att hålla sig till ett jämnt antal fåglar så att ingen blir utmobbad.

En hane och hona ihop kommer att häcka och lägga ägg. Vill man inte ha ungar så är det bara att plocka bort äggen. Men var beredd på att de kommer fortsätta försöka så detta är någonting som man måste upprepa.

Vill du däremot ha ungar så se till att vara bra påläst om uppfödning, och ta inte för många kullar tätt inpå varann då det sliter på honan.
Vissa upplever även att hanen stressar honan med sitt uppvaktande. Det är förstås individuellt, men om det förekommer så bör man köpa fler honor till flocken så att han fördelar uppvaktandet.

Två honor fungerar bäst om man inte vill avla, men som med alla fåglar kan det uppstå små tjafs mellan dem. Det är oftast inget att bekymra sig för då de väldigt sällan börjar slåss. Honor är relativt tystare än hanar.

Viktigt att tänka på är att alla honor lägger ägg även om de inte bor med hanar. Givetvis är äggen obefruktade.

Två hanar kan slåss och ska helst inte bo ihop. Det finns självklart hanar som kan leva tillsammans utan tjafs, men man ska inte chansa med att sätta ihop två nya individer. De hanar som klarar det har antagligen bott ihop sen ung ålder och inte haft honor i närheten.

Hanar som däremot bor ihop med honor i närheten bugar och burrar upp de kraftiga halsfjädrarna mot varandra. De kan även börja picka mot varandras ögon för att visa dominans och risken för slagsmål är stor.

Att ha en hane med flera honor tillsammans i en liten flock är en fröjd att se. Man måste bara tänka på att det ska finnas utrymme i voljären för alla invånare och att det lätt blir tillökning i flocken med tanke på alla honorna.

Vill man hålla på med avel så ska man sätta ihop de två individerna som ska bli föräldrar och ha dem isär från de andra om man har fler duvor. Då vet man säkert vilka som är föräldrarna och de har chans att ta hand om sina ungar ifred.

De flesta tamduvor kuttrar djupt. Det är ett mycket behagligt läte om man inte gillar skrik.
Skrattduvor har ett karaktäriskt skratt - eheh heh heh - som namngett arten.

Könsskillnader och häckning

På en del arter kan man lätt skilja på könen genom utseendet. Men med t.ex skrattduvor är det svårare, då får man istället hålla lite koll på hur de beter sig. Vid parningstid är det lätt då hanarna bugar sig, dansar och burrar upp halsfjädrarna, alltså försöker imponera på honorna.

Om man har två duvor och inte vet könen så kan man kolla antalet ägg som läggs. Honorna börjar lägga ägg redan när de är 6 månader gamla. De lägger vanligtvis två ägg i varje kull.
Så om det bara läggs två ägg har du en hona och en hane. Men om det läggs fler så är det två honor. Om det aldrig kommer några ägg har du två hanar.

Men om de två första äggen är obefruktade kan honan tätt inpå lägga en ny kull, och då kan man tro att det är två honor fastän det är en hona och hane.
Så könsskillnaderna får man allra lättast reda på genom att hålla koll på äggläggningen och även vid parningstiden då beteendet hos hanarna skiljer könen åt. Man kan även få djuren DNA-testade, men det är en mer komplicerad procedur. Det finns som sagt även duvarter där man lätt ser könsskillnaderna.

Duvor är lätta att få avkomma med. De häckar gärna i trälådor, krukor eller korgar som man hänger upp på väggen. Se till att göra ett bekvämt bo med gott om plats för både mamma och bebisar om du vill avla.

När de vita, befruktade äggen är lagda ruvar honan i ca 14 dagar. Både hanen och honan hjälps åt att mata ungarna.
Skrattduvor finns i flera olika färger och det går bra att blanda då resultatet oftast blir lyckat.
Honan kan lägga en ny kull var sjätte vecka, men man bör låta fåglarna vila och inte ta fler än 1-2 kullar per år. Om du hittar nya ägg som lagts direkt efter en kull så ska de tas bort så att honan inte blir utsliten.
I det vilda häckar duvorna på klipphyllor eller i trädklykor.

Foder

Duvor kan fodras med en undulat-, kanarie-, hirs- eller parakitfröblandning. Fröerna ska vara små och runda eftersom duvor sväljer dem hela, utan att skala dem som papegojor gör.
De kan också äta vanlig hönsmat fast de gillar fröblandningarna bättre. Det finns färdigblandade fröer för duvor att köpa, t.ex Doves Prestige.

Man kan gärna grodda fröerna ibland och ge lite frukt/grönsaker i små bitar och maskrosblad samt kokt ägg. Om man vill kan man blanda i lite torkade ärtor och majs i fröblandningen. Duvor ska inte ha bakverk eller annat som innehåller mycket socker.

Att grodda fröer är toppen! Groddarna blir mycket näringsrika och goda för fåglarna. Groddade frön är nyttigare än torra.
Första gången kan fåglarna vara lite försiktiga om de aldrig smakat groddade frön förut. Grodda därför en väldigt liten mängd de första gångerna så att du är säker på att de äter upp. Sedan när man vet att duvorna gillar det så kan man grodda ca 1-2 matskedar frön/duva.

------------------------------------------------------------------------------

Såhär gör man!

Börja med att skölja fröna noggrannt i en sil. När de är sköljda så ska man lägga dem i en burk med ljummet vatten som täcker fröna, och där ska de ligga ca 12-24 timmar.
Fröna blir lätt dåliga så de måste sköljas i sil minst en gång under dessa timmar och samtidigt ska vattnet bytas ut. Använd alltid ljummet vatten!

Efter 12-24 timmar så ska fröna sköljas noggrannt igen och hällas upp på ett fat, och ett lock måste läggas över. Då funkar ett annat upp och nedvänt fat utmärkt. Se till att lämna en liten springa så att det kommer in luft för att förhindra mögel.
Skölj fröna två gånger om dagen. Efter ca 1-2 dygn så kommer små "svansar" att växa ur fröna och då är de som allra nyttigast! De ska gro men inte växa.

Skölj noggrannt innan servering och lukta på groddarna. Det ska lukta spannmål, luktar det skumt så ska de slängas.

Fåglarna kan bli väldigt häckningssugna av att äta groddade fröer - särskilt duvblandningar - så ge endast 1-2 gånger i veckan! Om man däremot vill häcka fåglarna så kan man ge lite oftare. Häckningssuget visar sig mest på våren.
Om man vill så kan man också blötlägga frön. Då gör man samma sak som när man groddar, men man ger fröerna direkt efter att de legat i blöt. Självklart ska de sköljas noggrannt först!

Använd alltid foder av bra kvalité som inte dammar, även när du inte groddar/blötlägger.

------------------------------------------------------------------------------

En duva äter ca ½ dl foder per dag, mer om det är kallt ute eller om de har ungar. Mängden varierar också beroende på duvans storlek.
Fröerna ska vara åtkomliga hela tiden för duvorna, men gammalt överblivet foder samt rester från godsaker ska tas bort omgående.

Maten och vattnet serveras enklast i automater eftersom det lätt kan skräpas ner annars. Framme ska det alltid finnas friskt vatten som byts ut dagligen, vilket minskar smittor och är allmänt fräscht.
Det ska även finnas en skål med snäckskal som kalktillförsel, samt grov sand som hjälper deras matsmältning. Se till att sanden du köper är avsedd för att fåglar ska äta den. Ett annat alternativ är en så kallad "picksten". De ska också ha extra tillskott av vitaminer som är avsedda för duvor.

Denna foderdel är endast avsedd för fröätade duvarter, som vanligen hålls i fångenskap. Om du är intresserad av de lite ovanligare fruktätande arterna ska du inte vända dig hit vad gäller fodret!

Boendet

Storleken mellan de olika arterna varierar och det gör storleken på bur också. Det allra bästa är att ha duvorna fritt flygande i huset/ett rum eftersom de kräver ganska stora utrymmen, men det skulle bli en del städande efter dem. En duva som bor i en tillräckligt stor bur och istället får komma ut ofta på friflygning mår lika bra.

------------------------------------------------------------------------------

Krav på burstorlekar

Minimikrav för fåglar mellan 26-35 cm: 120*70*80
Minimikrav för fåglar mellan 21-25 cm: 90*50*60
Minimikrav för fåglar mellan 16-20 cm: 70*45*60

(längd*bredd*höjd på alla)

Personligen tycker jag att man aldrig ska hålla sig till minimikraven - bygg/köp större! Alla fåglar mår bättre i en rejäl voljär. Här har ni ett mer passande minimikrav för de lite mindre arterna (20-30 cm):

200*120*100 cm.
(längd*bredd*höjd)

Men om man ska bygga en bur så kan man lika gärna göra den riktigt stor från början, och gärna ha höjden upp till taket. Om inte det är möjligt så är 150 cm annars en rätt bra höjd att utgå ifrån.

Anledningen till att duvorna kräver så stort utrymme är att de är ganska klumpiga flygare och behöver mycket svängrum samt yta att landa på.

------------------------------------------------------------------------------

Man kan även ha duvorna boendes ute i en utomhusvoljär som ska vara kraftigt byggd och ha ett ordentligt skydd där duvorna kan dra sig undan.
Det bör finnas en sluss, d.v.s ett litet "rum" där man först kommer in innan man går in till duvorna. Då minskar man risken att någon smiter. Det måste också finnas golv av t.ex betongplattor/kraftigt nät som hindrar rovdjur från att gräva sig in sig in.

Duvor kan bo ute året om förutsatt att de har har en ordentlig värmekälla i voljären. Det kan t.ex vara ett stort trähus som sitter på väggen, där man kan lägga exempelvis halm eller installera en värmelampa (som djuren inte kommer åt). Själva skyddet i utevoljären ska vara isolerat.
Den eventuella utevoljären ska gärna vara större än inomhusburen!

Men det bästa är att ha en bur inomhus också där duvorna kan bo under vintern när det är flera minusgrader. Duvorna uppskattar att få komma ut på sommaren när det är så varmt så att du själv kan gå i kortärmat.

Buren ska inredas med ett bottenmaterial, då funkar fin fågelsand bäst. Det är torrt och hygieniskt, vilket är viktigt då många duvor spenderar mycket tid på marken. Tidningspapper funkar också, men rekommenderas vanligtvis inte.

Det ska finnas en rymlig skål med vatten där de kan bada och dricka om de vill, men ha gärna en vattenautomat också.

De flesta duvor älskar verkligen att duscha och bada! En del uppskattar en liten svag dusch med ljummet vatten från en blomspruta. Se till att duvan är beredd på handlingen, och låt dropparna komma uppifrån. Det kan kännas obehagligt för fågeln att få en spray rakt framifrån/från sidan.
Se till så att fågeln inte blir nedkyld efter ett bad.

Pinnar ska sättas upp där duvorna kan sitta. Se till att de är tillräckligt tjocka så duvornas tår inte når runt dem helt. Duvor har tre tår fram och en tå bak.
Bäst och bekvämast är naturliga grenar från lövträd. Ha inte plastpinnar, eller pinnar med "sandpapper" då det bara skaver på duvornas fotsulor. Naturliga grenar är inte särskilt släta vilket stimulerar fötternas alla punkter och minskar därmed risken för inflammationer samt klumpfot.

Se till att du plockar grenar från ett träd som inte är skadligt för fåglarna. Exempel på bra träd är björk och obesprutat äppelträd. Grenar från barrträd kan däremot vara skadliga. Använd inte ruttna grenar.

Om man vill kan man ge dem lite leksaker, men duvor har inte ett lika stort behov av lek som t.ex en undulat. Man ska räkna med att duvorna kanske inte använder leksakerna.

Friflygning

Somsagt behöver man släppa ut duvorna ibland på en friflygning. De kan flyga omkring i huset och t.o.m utomhus under uppsikt. Rasduvor sticker inte hemifrån om de är riktigt tama.

Om fåglarna ska flyga fritt inomhus är det bra att sätta upp sittpinnar lite varstans och lägga tidningspapper under.

Om de flyger ute ska voljären stå öppen så att dom kan komma in igen för att äta och vila. Man ska också se till att vara ute själv så man kan följa dem och se till att inga faror lurar. Står man i ett fönster kan en olycka ske om duvan ska till dig.

Men bäst är att ha en rejäl utevoljär för säkerhets skull. Vissa duvarter kan även ha fågelsele, vilket ger en hel del frihet utanför voljären. Det är ett bättre alternativ än att släppa dem utomhus, fastän man håller uppsikt.

Skrattduvor (ca 30 cm) kan ha sele, medan diamantduvor (ca 20 cm) inte kan ha det då de är lite för små.

Jag rekommenderar starkt att man använder en utebur och/eller fågelselar till duvorna, för att inte ta några risker. Aviatorselen är bäst för duvor.

I början när duvorna får flyga fritt inomhus ska man ha persienner/gardiner fördragna så att man undviker krascher. Sen kan man öva med att dra upp persiennerna litegrann i taget, så märker duvorna att det är glas där tillslut, och undviker det. 
En annan metod är att sätta upp vanliga papper lite varstans på fönstrena i början, och sedan gradvis plocka bort dem. Förhasta inget i dessa övningar!

Övningen kanske behövs på alla husets fönster och det krävs några friflygningar innan man är klar och duvorna vet att det tar stopp.

Att göra duvorna tama

När man fått hem de små rackarna ska man först låta dem bekanta sig med den nya omgivningen. De behöver lugn och ro den första veckan. En bra start är att prata mycket med fåglarna och umgås genom gallret tills de vant sig vid din röst och närvaro.
Trots att duvor är kända för att snabbt bli tama så ska man aldrig riva bort en början på en livslång relation genom att förhasta denna del.

När de vant sig vid din närvaro utanför buren kan du sträcka in handen med en godsak (t.ex en hirskolv) och bara vänta. Följ inte efter duvorna på något vis utan bara håll handen där tills de törs gå fram själva.
Man kan lära dem att när de känner sig trängda och backar undan, så backar du också. Då förstår de att det sker på deras villkor, och att du inte tränger dig på trots att de inte vill.

Så länge du tar det lugnt kommer det förmodligen inte ta så lång tid. Duvor är av naturen ganska oskygga varelser såvida man inte är hastig och närgången. När de vågar äta ur handen har man en bra bas. Snart kanske de törs landa på dig trots att du inte har något gott med dig, just för att de förknippar dig med mat och trygghet. Och när de törs landa på dig för att sedan stanna där, då har du garanterat fått vänner för livet. ♥

Lyckobringare

När man har tama duvor så har man nästan inget behov av kärlek från något annat håll. De ger en så otrolig mängd kärlek och roliga stunder för ägaren!

Medellivslängden för en duva är ca 10 år, men det beror mycket på art också. Det finns duvor som blivit 25 år gamla men som egentligen skulle blivit runt 15.

När man ska välja duvart/ras så ska man ta god tid på sig. Det är en del av förberedelserna, med tanke på att man måste ha en passande burstorlek och rätt foder åt duvorna.
Så arten är bland det första man ska tänka på när man kommit fram till att man vill ha duvor. Några vanliga arter är:

~ Skrattduva (Streptopelia roseogrisea)
~ Diamantduva (Geopelia cunegata)
~ Tamduva (påfågelduva, brevduva t.ex) (Columba livia domestica)
~ Turturduva (Streptopelia turtur)
~ Ringduva (Columba palumbus)

Sätt igång att googla om arterna du är intresserad av, och var noga med ditt val. Det är meningen att ni ska dela flera år av livet!

------------------------------------------------------------------------------

Viktigt att tänka på:

Tre av fyra underfamiljer inom familjen duva är fruktätare, och ska man hålla dessa krävs givetvis andra skötselråd. Fruktätare är ännu inte så vanliga i fångenskap. Denna artikel handlar alltså bara om frötätande arter.

------------------------------------------------------------------------------

Källor: Mitt huvud, zoonare, informationssidor samt Svenska duvavelsföreningen.

(Jag skulle uppskatta om någon ville bidra med lite bilder till artikeln, alla fröätande arter tillåtna!)

Annons:
theoneissa
2013-02-24 09:02
#1

Väldigt bra!! Vad roligt med en lång artikel med väldigt mycket info!
Väldigt rolig och intressant läsning! Tack🙂

JohannaN
2013-03-02 22:40
#2

jätte bra info :) så skall en info se ut :)

tamfåglar är inte bara fåglar i bur, dom är så mycket mer^^ Är sajtvärd på http://undulater.ifokus.se https://fageltorget.fria.ifokus.se/ samt http://burfaglar.ifokus.se .

[Featherz]
2013-03-03 09:36
#3

Tack så mycket för den positiva responsen! Det värmer :-)

Sweelin
2013-03-03 20:49
#4

Artikeln är jätte rolig att läsa 😃

Va lycklig och gör andra lyckliga<3

Fridafj
2013-12-08 13:21
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#5

Lång och bra artikel med lite allt möjligt som kan tänkas vara bra att veta när man har duvor! :) Uppskattar särskilt delen med burmåtten - det är så man ska tänka - strunta i (i princip) minimimåtten och bara bygg den många många gånger större ;) 

En fråga dock - är det inte olagligt att ha vilda fåglar som husdjur i Sverige? Jag har fått uppfattningen att Ringduvan verkar vara olaglig i de flesta länder medan Turturduvan får man hålla i vissa. Men jag vet faktiskt inte, så rätta mig om det är fel. :) 

Jag har lärt mig någonting nytt idag, så vitt jag kan upptäcka - jag tyckte inte att jag kände igen det latinska namnet på skrattduva Streptopelia roseogrisea då jag läst Streptopelia risoria tidigare, så jag slog upp det och enligt vad jag kan förstå (av dovepage och en.wikipedia t.ex.) så är Streptopelia roseogrisea det latinska namnet för "African collared dove", dvs den sort som skrattduvan är (medan "European collared dove" är vår turkduva) - men ibland kallas den domesticerade sorten av skrattduvan för Streptopelia risoria. Hehe, jag älskar språk så jag tyckte det var väldigt intressant att läsa även om jag inte blev mycket klokare: (förlåt om jag nördar lite nu)

Engelska wikipedia säger om man slår upp skrattduva (Engelska ringneck dove, ring dove, barbary dove, eller ring-necked turtle-dove): "Streptopelia risoria är en domesticerad medlem i duvfamiljen (Columbidae). Även om skrattduvan oftast namnges med sitt egna systematiska namn, Streptopelia risoria, är det stor tvekan om huruvida passande det egentligen är. Vissa källor argumenterar att duvan är en domesticerad form av European Collared Dove (S. decaocto) medan de huvudsakliga bevisen pekar på att den istället är en domesicerad sort av African Collared dove. Den verkar dock kunna para sig med bägge och ge upphov till hybrider, så det är osäkert om huruvida man verkligen kan kalla den för en egen art." (väldigt fritt översatt!) 

Jag älskar själv alla namn det finns på duvor på svenska/engelska som man blir helt snurrig av - duvan som på engelska heter Laughing dove är en helt annan sorts duva, Senegalduvan. Den låter också lite skrattande, fast på ett helt annat sätt. :)    

På bilden lille Kao ca 6 månader, viltfärgad diamant som vi gav bort till en uppfödare mot en hona då vi hade två hanar.

luckydragonriderkin
2014-06-30 14:05
#6

Hej! Vad är burmåtten för att ha ett par av rasen brevduva? Bara för att dom heter brevduvor behöver man väl inte ha dem som just brevduvor? Hur vanligt är det att vara allergisk mot duvor?

I like to draw *u* Skicka ett DM om du har några frågor C:

Annons:
Wassago
2020-02-19 10:26
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
Förhandsgranskning av bild 1 av 9
Förhandsgranskning av bild 2 av 9
Förhandsgranskning av bild 3 av 9
Förhandsgranskning av bild 4 av 9
Förhandsgranskning av bild 5 av 9
Förhandsgranskning av bild 6 av 9
Förhandsgranskning av bild 7 av 9
Förhandsgranskning av bild 8 av 9
Förhandsgranskning av bild 9 av 9
#7

luckydragonridekin

Man behöver inte alls använda brevduvor som brevduvor! Finns en allt större marknad av brevduvor som folk som inte har tid/lust/ ork el av andra orsaker inte vill flyga sina duvor på tävlingar. När det kommer till frågan om allergi har jag märkt att det till stor del är bundet till vissa raser el arter.. Jag kan inte hålla skrattduvor tex, då de dammar nästan värre än kakaduor! Men har inte haft några problem med andra arter el raser inom klippduvesläktet. En lämplig anläggning för ett par brevduvor är ett slag på 4 kvadrat och med en mindre voljär för avelsparet i anslutning till det på ca 10 kvadrat. Man släppe inte brevduvor man köpt från andra uppfödare helst då de ofta försvinner för att försöka hitta tillbaka till sin födelseort. Man släpper ungarna fria dock så de kan förgylla ens tomt å närhet! Sen finns det betydligt fler raser som om man bara skall ha de som sällskap kan fungera bättre pga att de inte e så pigga på att flyga iväg å en del av dem e dessutom mindre. Själv föder jag upp både högflygare, lågflygare, brevduvor samt några raser av köttduvor!

anne_123
2022-03-03 10:52
#8

#2: kan man ha en nymfparakit och en duva

Upp till toppen
Annons: