Annons:
Etiketterhälsa-skötselartikel
Läst 15846 ggr
Aviendha
2010-10-21 22:12

Vad säger lagen om hållning av burfåglar?

Denna artikel är en lathund till fågeldelen i L80, den delen i djurskyddslagstiftningen som bestämmer hur vi får hålla våra sällskapsdjur.

Djurskyddslagstiftningen, kan som många andra lagar kännas som ett virrvarr och detta avskräcker många från att själva läsa denna. Egentligen så är djurskyddslagarna enkla att förstå, och de är relativt nyskrivna vilket gör att språket i dem är enklare än språket i vissa andra lagtexter.

Här har jag försökt sammanställa en liten lathund för burfågelägare, detta är vad som står att läsa om just burfåglar i föreskrifterna för hållande av sällskapsdjur. Den finns det en hel del mer som gäller generellt sett för att hålla djur, men detta tas inte här.

Kom ihåg att det är varje enskild persons ansvar att uppdatera sig om vad som gäller, och att denna artikel inte kan ses som den enda raka vägen till fullständigt vetande om vad lagstiftningen säger om burfåglar.

Du kan enkelt själv kontrollera vad lagstiftningen säger genom att besöka Jordbruksverkets hemsida på www.sjv.se. Det finns specifika föreskrifter som gäller exempelvis transport, och givetvis måste fågelägare fälja djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539). L80 hittar du på http://www.sjv.se/download/18.b1bed211329040f5080001872/DFS_2005-08.pdf

6 kap. Särskilda bestämmelser för hållande av burfåglar

Allmänt om hållande av burfåglar

1 § Burfåglar ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i grupp.
Detta gäller inte om deras behov av att vara tillsammans med andra fåglar tillfredsställs genom kontakt med människor. Bestämmelserna i första stycket gäller inte heller om det finns särskilda skäl.

2 § En burfågel får inte tjudras via en fotring. Ett koppel, som hanteras av en människa, får dock tillfälligtvis fästas vid fågeln via en flygsele eller motsvarande.

3 § En fågelunge som är beroende av att matas ska hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel om den inte handmatas av människor.

Allmänna råd till 6 kap. 3 § Fågelungar av nedanstående släkten och arter bör efter kläckningen hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel enligt följande: undulat minst 6 veckor nymfkakadua minst 7 veckor dvärgpapegojor (Agapornis spp.) minst 6 veckor kanariefågel minst 30 dagar sebrafink minst 30 dagar måsfink minst 30 dagar risfågel minst 30 dagar. Unghanar som börjat färga ut bör dock inte hållas tillsammans med faderfågeln.

4 § Häckande burfåglar får inte tillåtas att producera så många kullar i sträck att det påverkar deras hälsa menligt.

Allmänna råd till 6 kap. 4 §_
Häckande burfåglar bör inte ges möjlighet att få fler än två kullar i sträck under en häckningsperiod. Om en kull innehållit endast ett fåtal ungar kan dock fåglarna ges möjlighet att få tre kullar under perioden._

5 § Marklevande burfåglar får inte hållas på nätgolv.

6 § Burfåglar ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:1 (bild). På en exteriörutställning får burfåglar tillfälligtvis, under en tid av maximalt två dygn i sträck, hållas i mindre bedömningsburar. Fågelungar som hålls utan föräldrafåglar och som handmatas av människor får hållas i mindre burar fram till dess att de är flygfärdiga.

L80.JPG

1) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: sebrafink, risfågel, måsfink, kanariefågel och kinesisk dvärgvaktel. 2) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: undulat och dvärgpapegojor (Agapornis spp.). 3) Följande är exempel på fågel vars längd normalt ligger inom intervallet: diamantduva. 4) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: nymfkakadua och skrattduva. Måttet på fågeln tas från näbbspetsen till stjärtspetsen. Om stjärtfjädern saknas uppskattas måttet som om fjädern fanns.

7 § Bottnen i burar till marklevande burfåglar ska vara täckt med strömedel.

8 § Burfåglar ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö

Allmänna råd till 6 kap. 8 §

En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och anordningar att klättra, gunga och hoppa på, material eller föremål att gnaga på och plocka sönder eller foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende

9 § Burfåglar av arter som inte är enbart marklevande ska ha minst två rena sittpinnar. Om flera fåglar hålls tillsammans ska det finnas sittpinnar i sådan omfattning att alla fåglar kan sitta på pinne samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.

10 § Sittpinnarna ska vara av en grovlek som är anpassad till fågelns fotstorlek och vara tillverkade av ett material som, utan att vara slipande, ger fågeln ett tillräckligt fotfäste.

11 § Sittpinnarna ska vara placerade så att burens volym kan utnyttjas till längsta möjliga flygsträcka och så att fåglarnas spillning inte förorenar mat, vatten eller andra fåglar samt så att fåglarnas stjärtfjädrar inte annat än tillfälligtvis kommer i kontakt med foder, vatten eller burgolv.

Allmänna råd till 6 kap. 11 §_
I en rektangulär bur bör minst två sittpinnar vara placerade på tvären i var sin ände av buren. Inredning bör inte placeras mellan sittpinnarna på ett sådant sätt att fåglarnas flygmöjligheter inskränks._

12 § Marklevande burfåglar ska ha en inredning på burbottnen där de kan söka skydd.

13 § Sandbadande burfåglar ska ha ren och finkornig sand för sandbad.

14 § Badande burfåglar ska ha rent badvatten. Fågelbadets utformning och djup ska vara anpassat till fåglarnas storlek och art. Ett fågelbad får inte vara djupare än att fåglarna bottnar.

15 § Burfåglar får hållas vid lägre temperaturer än vad arten under normala väderleksförhållanden utsätts för i vilt tillstånd, under förutsättning att detta inte påverkar deras hälsa menligt och att de ges möjlighet att vänja sig successivt till den lägre temperaturen. Burfåglar ska alltid ha tillgång till ett utrymme där temperaturen överstiger 0°C.

16 § Häckande burfåglar och burfåglar som hålls i en för dem ny miljö ska ha ett svagt ljus under natten.

17 § Om flera burfåglar hålls tillsammans ska alla, utan att hindras av varandra, kunna nå fodret. Burfåglar med hög ämnesomsättning eller särskilda behov ska ha fri tillgång till foder.

Allmänna råd till 6 kap. 17 §_
Om flera burfåglar hålls tillsammans bör fodret vara tillgängligt så att minst en tredjedel av fåglarna har möjlighet att äta samtidigt. Tomma fröskal som samlas i foderbehållare bör avlägsnas så ofta att fodret alltid är åtkomligt för fåglarna. Små burfåglar, av mindre längd än 15 cm, samt burfåglar som huvudsakligen äter nektar, frukter eller insekter bör ha fri tillgång till foder. Häckande burfåglar bör ha fri tillgång till foderkalk. Små burfåglar och fröätande burfåglar som inte skalar fröna bör ha fri tillgång till matsmältningsgrus. Små fågelarter, såsom kanariefåglar och liknande, bör ges matsmältningsgrus med en kornstorlek på 0,8 - 1,2 mm. Större fågelarter kan även ges matsmältningsgrus med en kornstorlek på 1,2 - 2,0 mm._

Detta är bara vad som berör själva hållandet, sen finns det som sagt även andra föreskrifter som reglerar transport, avlivning etc.

Annons:
drutten2
2011-01-08 20:33
#1

Mycket bra artikel! Bra att kunna länka till vid behov.SkrattandeFlört

Sweelin
2011-01-09 01:53
#2

Läst igenom allt och det ser bra ut Glad

Va lycklig och gör andra lyckliga<3

Starfall
2011-01-09 13:38
#3

Jättebra artikel Aviendha! Glad

Fridafj
2013-08-16 18:38
#4

Får jag lov att fråga här vad kategorin "Minsta yta per fågel vid grupphållning (m2)" betyder i praktiken? Jag förstår inte alls hur man ska tolka siffrorna. 🤔

[Emma--]
2013-08-16 21:02
#5

#4 Man måste ju alltid ha exempelvis 0.31 kvadrameter för en fågel på upp emot 15 cm. (Samt minst 0.7 m på längsta sidan och 0.6 m hög)

Och har man då fler än 2 ser man då att det krävs minst 0.03 kvadrameter per fågel. 

Blev det tillräckligt förklarat? 🙂

Fridafj
2013-08-18 01:16
#6

Ja, tack för ditt svar! :)

Annons:
Upp till toppen
Annons: